Presentation

Jag heter Victoria Gällman Harnesk, jag är född i Porjus i början på 1970 - talet. Jag är same och tycker att det är viktigt och dessutom roligt att berätta om mitt folk och vår kultur. För att även kunna förmedla känslorna i det samiska livet använder jag mig bland annat av jojken. (Jojken är samernas eget uråldriga sätt att uttrycka sig på. Man använder rösten på ett nyanserat sätt för att återge känslor och berättelser, utan att använda allt för många ord. Samerna har ursprungligen levt långt ifrån västerländsk musik och därför har jojken många säregna drag som bevarats genom tiderna.) Förutom jojken har jag med mig gamla föremål, kunskap och inte minst mina egna minnen och upplevelser.

Min familj har sitt sommarviste i Enonjalme vid foten av Akkamasivet, just där Padjelantaleden har sin rastplats intill båtbryggan. Rastplatsen utgör ett naturligt stopp för vandrare som packar om ryggsäcken eller väntar på turistbåten över till Ritsem. Utifrån det geografiska läget har det varit naturligt för mig att träffa människor från hela världen. Många har haft någonting att fråga om samer och samisk kultur. När jag var liten pratade jag dagligen med turisterna som kom förbi, en del slog sig ned runt elden i farmors kåta och blev vänner för livet. Vi sålde rökt fisk, glödkakor och slöjd när vi hade någonting att erbjuda.

Numera håller jag information, mer organiserat än vid de spontana mötena uppe i fjällen. Jag möter större och mindre grupper i olika sammanhang. Det är vanligt att företag och organisationer anlitar mig, både för sitt eget intresse eller för sina utländska gäster. Bland mina kunder återfinns ministrar och välkända internationella organisationer. Jag har även gästat tv och radio vid ett antal tillfällen.

Sedan år 2001 är jag bosatt på Lidingö utanför Stockholm och är gift med en svensk man, jag har barn som får en uppväxt som är ganska långt ifrån min egen. Det ger naturligtvis utrymme för tankeaspekter som berör min egen och barnens identitet med en fot i vardera kulturer.

Arrangemang

Om ni är intresserade av den samiska kulturen i allmänhet eller funderar över några specifika frågor är detta ett enkelt och bra sätt att få en nära inblick - genom ett personligt möte. Jag berättar utifrån mig själv om mitt liv och hur det har varit att växa upp i en samisk familj, med allt vad det innebär. Genom mig får ni också ta del av hur samernas liv har förändrats på bara ett par generationer. Denna förändringsprocess är vi fortfarande mitt uppe i.

Mina framträdanden passar bra som kortare kvällsavrundning eller i seminarieform. Jag gör också föreläsningar tillsammans med min kusin Linnea Axelsson. Linnea innehar för närvarande en doktorandtjänst i konstvetenskap och använder framförallt bilden som sitt huvudsakliga uttrycksmedel.

Om företaget

Victoria Harnesk - Jojk och Samekultur
är ett enmansföretag som grundades i Gällivare år 2000. Målet var egentligen inte att starta ett företag, det föddes ur den efterfrågan som fanns och fortfarande finns. Verksamhetsområdena är i huvudsak artistiska framträdanden med jojk och föreläsningar om samisk kultur och historia, men omfattar även renskötsel och försäljning av egen produktion. Företaget har flyttat med innehavaren och har sedan 2002 sitt säte på Lidingö. Företaget är momsregistrerat och innehar särskild FA-skatt med organisationsnummer 720312-8900.

Loggan är inspirerad av de gamla samiska gudabilderna och är formgiven av Victoria Harnesk. Webbsidan är designad av RUNA i norr.

Offert/Bokning

Året är 1934. Barnet på bilden är min mormors syster Inger Maria Partapuoli (gift Nutti) tillsammans med sin mor Maximiliana Partapuoli (född Pillto). Den äldsta kvinnan är Maximilaianas faster, Kristina Hotti (född Piltto). Platsen är Vaisaluokta vid foten av Pållnotjåkkå beläget vid Akkajaures sjöstrand. Sjön är numer en del av Europas största vattenmagasin. Kåtaplatsen ligger under vatten sedan Suorvadammens andra reglering, vilken ägde rum ett par år efter bilden togs.

Fotografiet är taget av en tysk turist.

Bilden visar fiskrensning i Vaisaluokta vid Akkajaures strand. På bilden ser vi, från vänster; Maximiliana Partapuoli med sina döttrar Inger Maria och (min mormor) Ella Karin. I bakgrunden ser vi Nikkosanjarga och Ritsem. Även denna plats ligger numera under vatten. Året är runt 1947 och fotografiet är taget av Henrik Päiviö.