Ungefär här gifte vi oss en magsik sommardag när myggen tystnade och molnen skingrades. Prästen välsignade ringen mot himmelen i guds vackraste av rum. Utsikt från Pålno mot Ritsemsidan, till höger syns det mäktiga Akkamassivet, sveriges högsta fjäll från fot till topp. Foto: Mats Gällman.


Städar och packar, fixar och donar! Uppträdande i Haninge i morgon och sedan direkt in i bilen för att påbörja 120 mil mot - norr! Snö och sol i fjällen ska bli underbart. Har bestämt mig för att det ska bli sol. Hör du det solen!

Victoria - känner redan solen mot huden

Tillbaka i stan! Arvidsjaur var vackert med snö och åtta plusgrader. Nu rycker det verkligen i fjällsnerven. Två gånger inom en vecka har jag varit upp och nosat på de vackraste av snöklädda vyer - bara för att stiga upp innan klockan sex och ge mig av. Frustrerande!

Arvidsjaur www.arvidsjaur.se
Åre http://www.holidayclub.se/

Hur som helst köpte jag Sofia Jannoks nya skiva Cheaskat på Monika Unnes fina affär (Jag måste fixa samiska bokstäver så jag kan skriva ordentligt. Vet någon vart de finns?), strax ska jag slå på den och lyssna.
Monikas affär http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=55222&cat=1&pageIndex=0
Sofias skiva http://www.kelkoo.se/b/a/ssc_150401_white_ceaskat.html (fast den var billigare hos Monika U)

Jag såg att Sameradion den 2 april kommer att göra förändringar i sändningarna över Stockholm, så här skriver de:

"Den 2 april genomförs en förändring som påverkar dig som lyssnar på Sameradions sändningar i Stockholm. Alla våra sändningar, med ett undantag, kommer ni att kunna höra i P2 riks på frekvensen 96,2 över Stockholm. Undantaget är fortsättningen på vår morgonsändning mellan 06.50 och 08.00 som ligger kvar i P6 på frekvensen 89,6."
Sameradion http://www.sr.se/sameradion/

Nu har jag sett reportaget på www.samer.se. Det var ju inget att oroa sig över, bra faktiskt!

Victoria - på väg mot ppp pp påååsk!!!!

1 april är en dag som förknippas med ett och annat skämt. Roligt blir det också på Kulturhuset i Haninge.

På programmet står de nationella minoriteterna med artister som mig, Hans Caldaras, Christina Hedström, Anne Kalmering, Maini Sorri. Dessutom utställningar och annat.

Fri entré!

Arrangör: Haninge sverigefinskt nätverk och med stöd av Haninge kommuns JIM-kommitté, Kultur & Fritid, ABF och Informationsföreningen Suur-Tukholma. Oj, vad nyfiken jag är på vad det sista betyder...

Program http://www.haninge.se/templates/Page.asp?id=13279


Victoria - kanske med en humoristisk föreställning i blick

Förkylning! Nu är jag less!!! Senaste månaden har jag hankat runt med rosslande lungor och täppt näsa. Inte optimalt när man är artist. Det har varit en ganska snäll förkylning men i går blommade den ut, idag är det lite bättre men nysigt! I morgon har jag två fotograferingar och en intervju, vi får se hur det blir med det.  Jag har fyllt min fruktskål med härliga apelsiner och mandariner. Det blev juice på färskpressade apelsinjuice och vindruvor till frukost. Kanske kan det hjälpa!

Åre, och Holiday Club, var inte dumt. Stort misstag att be att få åka hem sex på lördag morgon. Solen sken över fjäll och sjöar när jag kom dagen innan, efter ett par timmar utomhus provade jag bastun och badet men först attackerade jag gymmet och ett löpband som jag ville prova. Jag är ju av uppfattningen att löpning ska göras utomhus eftersom det är så mycket mer än bara springet. Den här apparaten hade tv skärm som erbjöd utsikt i form av en amerikansk film.

Det fanns en knapp för att öka farten, jag tryckte och tryckte och vips började hastighetsmätaren röra på sig. Jag hade dragit på alldeles för mycket, räkneverket passerade 3 km/h, 4km/h, 6 km/h, 8km/h. Benen gick fortare och fortare, jag höll desperat i mig i handtaget längst fram. När 10km/h passerades lyckade jag hoppa upp på den skenande apparatens sidor.

Med välstretchade höftböjarmuskler pustade jag bredbent ut, sänkte farten, åkte med sista biten baklänges över kanten och begav mig till badet. Där fanns pooler för alla storlekar,  vattenrutschbana med disko inuti. Solen sken in genom den stora glasväggen och fjällvärden bredde ut sig i bakgrunden.

Lägre in fanns en bastuanläggning med så många bastun med att jag inte han prova alla men det var färgterapi, ånga, is och lite annat. Det fanns också upplevelseduschar som erbjöd allt från en hink iskallt vatten över huvudet till tropiskt regn och en simulerad isvak. Jag gissar att det kostar lite mer att bo på Club Holiday men antagligen är det en billig semesterförsäkring utifall att man skulle råka ut för dåligt väder.

Victoria - snart är det påsk

I dag klockan 17.00 framträder jag i Ljushallen på Stavsborgsskolan i Nacka, det har förekommit lite olika tider men det är alltså kl.17.00 som gäller. Arrangemanget är ett led i Stavsborgsskolans arbete med ursprungsbefolkningar. Skolan säljer fika och det finns möjlighet att rösta på elevernas arbeten.

Läs mer på http://www.stavsborg.nacka.se/

Victoria - laddar upp med Vicks Blå

Gårdagen var otroligt märklig. Min plan var ju att satsa på att få slut på en massa dåliga samveten. I stället fylldes dagen av ändrade planer på många plan. Och så ringde Singelkarriärtjejen och förslog att vi skulle gå på mässa. Efter en snabb blick på högarna  tackade jag ja. Pliktskyldigast sprättade jag ett brev innan jag drog i väg likt en skållad råtta.

Innehållet förvirrande mig. Brevet kom från Arbetsförmedlingen och innehöll det torra budskapet "Victoria - sök jobbet som projektledare för Skandia Mäklarna så att de kan bygga ett nytt intranät. Annars måste vi rapportera till a-kassan och du kommer att bli fattig och mager!".  Jag läste vidare i arbetsgivarens kravspec "Optimistisk och glad" förväntades man vara. Glad och optimistisk må väl vara men några tekniska kunskaper i webbapplikationer har jag aldrig märkt av. Och såvida jag inte missat något väsentligt är jag varken arbetslös eller lever på a-kassa!

Jag knölade ihop det torftiga hotet och kastade det. Tänkte med ett snett leende på den gången AF hade registretat mig som "verktygsupphängare" i sin databank över kompetenta arbetare. I dag har jag knövlat upp brevet igen. Bäst att ringa och kolla läget.

Singelkarriärtjejen plockade upp mig i sin snygga tjänstebil. Hon letade i sin handväska av modernt jätteformat och fiskade fram ett läckert rött etui, sedan sade hon med låg röst:
- Titta, det här är någonting alldeles nytt!

Jag lutade mig förväntansfullt över den lilla asken som öppnades med ett klick! Där i låg en bettskena mot gnisslande tänder i rödlackad plast. Jag blev lite överrumplad men Singelkarriärtjejen log.
- Snygg va? Man kunde välja på rött eller blått. Det är tandläkaren som gör dem.

Inom mig såg jag henne framåt kvällen, iförd röda underkläder, med hårdlackade pumps i rött, leende med denna matchande bettskena. I nästa andetag fortsatte hon bubbla ur sig om en kille på gatan som fångat in henne och talat om hur snygg hon var. Shit! Sånt slutar hända i samma stund man blir hemmafru tänkte jag. Vi passerade Polishögskolan och snabbspanade på några träningsklädda polishunks som hängde vid busshållplatsen. Vi konstaterade att det är uniformen som gör mannen men att det ändå kan vara ett ställe att ragga på. För dem som inte är gifta alltså. Men Singelkarriärtjejen försäkrade mig om att det är de gifta som är värst! För tredje gången förvånades och förskräcktes jag.

Fylld av dagens energi blev jag dumpad på en busshållplats. Singelkarriärtjejen hade inte tid med mig längre, hon skulle vidare på nya hippa äventyr. Det fick bli bussen sista biten hem.
- Vart ska du? frågade chauffören.
- Öh, ja! Ja, kanske till Torget, svarade jag åter förbryllad för biljetterna räcker ju en hel timme.
- Ska du till Torget eller till Vägen, fortsatte chauffören.
- Till? Jag vet inte. Kanske Torget, det beror på om jag ska handla eller inte, svarade jag.

Lätt irriterad över att jag varken kan bestämma mig eller ens verka som att jag bestämt mig försvann jag till en plats långt bak. Vi susade över Lidingöbron, bussen stannade vid Torget och chaufförens röst hördes ur högtalaren:
- Har du bestämt dig?

Tiden stannande, allt blev tyst, med undantag från ett diskret fnitter från ett par ungdomar. Resenärerna tittade åt alla håll tills tjugo ögonpar fastnade på mig som nickade förläget och avslöjande.
- Vi kan vänta med bussen medan du handlar, fortsatte högtalarrösten.

Skratten spred sig och ökade i styrka. Jag gled rödflammande ned från mitt säte och vinglade fram till chauffören som vid det laget börjat köra igen.
- Öh, jag måste hem och reka i skafferiet, mumlade jag.
- Men du är ju så söt att du kan fylla hela skafferiet själv, sade han.
- Eööhh, jaha, hm, svarade jag klyftigt och funderade över om han raggade på mig eller inte.
- Kom ner och åk med mig om en timme igen, log chauffören när jag klev ut genom dörren.

Sånt där borde vi säga oftare till varandra, tänk sådan glädje det sprider! Dagen slutade inte där men resten behåller jag för mig själv ;)


Victoria - ert förvirrade leende i luftströmmen efter en förvinnande buss

Skandia Mäklaren söker... http://platsbanken.ams.se/direkt/74/070319,170100,240907,11,999174.shtml

I dag skall mina fingrar smattra med annat textmaterial än detta. Som vanligt har jag skjutit upp och skjutit upp, fått kreativa ideer som jag dragit igång, skjutit upp annat och nu sitter jag här i ett gytter som måste redas upp, benas ut och skickas vidare! Häpp, full fart framåt!

Victoria - over and out

Mars -en bra månad att bo långt hemifrån! Det är nio månader sedan midsommar (ha, ha nu tror ni att jag kommer att avslöja att jag är med barn men icket!!!), varje dag kommer man på att man glömt att fira någon som fyller år.

Jaha, så vad är det som är bra med att glömma nära och kära?! Jo, man slipper käka tårta hela tiden och därmed tillbringa sommaren i hukande vassen. Å andra sidan är det inte så mycket badväder där som här, tårtätande kamouflerar sig själv under grönbyxor och tröjlager som toppas med hemstickat, ryggsäck och vindjacka.
 
Men tillbaka till födelsedagarna. En tid bodde jag i ett hyreshus där dom flesta fyllde år i mars, och på min arbetsplats var alla utom chefen födda i fiskarnas tecken. Sanslöst!

Här är en liten kodad födelsedagslista över de närmaste, (jobbet och huset är inte med) den bygger på bokstäver ur för- och efternamn. Jag behöver hjälp att räta ut frågetecken - Siivu vaeihkken munje! (Snälla hjälp mig!)

Och grattis i förskott och efterskott!!!

Jag skulle vilja vara en bättre människa som ringde på rätt dag - och rätt månad!

Mars
4 AlL Ke?
7 InP
?  KeS
12 Jag själv
13 JoN
(13/14) CaN ???
? MaL
14 ? VeD
?  RoIT
19 JoN
22 NiW
29 ToS

Victoria - er förvirrade födelsedagsfirare

Jag tänkte skriva om helgen men nu måste jag dra iväg på ett möte på Skansen som bestämmt sig för att bilda ett nätverk för samisk kultur på museer och ja, ja för..., för dem som visar samisk kultur. Och berörda organisationer, ett bra initiativ. Lena + Orup var precis så bra som färväntat, superbra faktiskt!!!

Vad annars? Den intressanta diskussionen om "vem som var först" har under februari förts på Arkeologiforums sajt.

Intresserad? Titta in på http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?PHPSESSID=12f3668403d53385899440c13db64f94&topic=596.300

Victoria - en smula flinta i den kompakta marken

Jag hade den stora förmånen att flyga hem från Umeå tillsammans med Språk-Villle. Han är alltid inspirerande och man kan träna sin taskiga samiska. Nu har jag laddat cd-spelaren med Gullahalan och lyssnar mig till sömns på kvällarna. Det är mysigt och efter ett par lyssningar börjar man faktiskt så smått höra grammatiska mönster. Och det är helt sanslöst enkelt och det tar ingen extra tid - man ligger ju bara där!

Språk-Villle (som vet om att han blir citerad) sade faktiskt ett sanningens ord där på flygplanet. Förutom att Umeåresan varit kul och att det var många som talade samiska reflekterade han, och bekymrades över, att många inte ids försöka. 

Många förstår men svarar på svenska och samtalen slutar ofta med orden "Nej, jag tillhör ju den generationen som tappat språket, mamma och pappa talade inte för att deras föräldrar förbjöds att tala samiska i skolan...". Sedan följer eventuellt ett utlägg statens roll genom historien och om språkpolitik.

- Men jag blir så trött på att höra det där! Det är ju länge sedan. Det är klart att det var förskräckligt men har dom inget eget ansvar? Är det inte bättre att säga att det vore trevligt att kunna men jag är inte tillräckligt intresserad, sade Villle, som kommer från en vanlig svensk familj utan vare sig mamma eller farmor som talat samiska.

Jag kände igen mig till punkt och pricka! Så där håller jag också på, försöker lite, skyller ifrån mig, försöker, skyller, försöker inte, skyller istället, förs...

Jag måste säga att jag håller med Villle! Det är dags att vi slutar skylla ifrån oss, tar vårt eget ansvar och står för dom val vi själva gör.

Språk-Villles samiska blogg www.villle.com

Victoria - oappat sámigiella
(om böjningen blev fel var det meningen att det ska stå "lär mig samiska")

Den som har besökt expressen.se den senaste tiden har antagligen märkt att sajten är instabil eftersom de bygger om. Nu börjar dock resultatet skönjas även om det kräver både tålamod och djupa andetag för att surfa omkring i sidbygget.

Först var jag aningen skeptisk till strukturen med lokalsajter men idag fick jag en liten uppenbarelse när jag såg att på den nationella ettan länkades till Umeåsidan där det stodatt DO utreder diskriminering av samer. Nyheten i sig var ju inte så ny men att den fanns, och där den fanns gladde mig. Kanske kan detta hjälpa till att råda bot på den ensidiga nyhetsrapportering som jag tycker att många norrlandstidningar gör när det gäller samiska frågor.

Jag ringde upp Expressen.se för att ta reda på hur nyheterna hamnar på sidorna. Fredrik Sjöshult redogjorde för organisationen, i princip och initialt fungerar det så att den befintliga redaktionen utifrån vad de tycker är intressant fördelar ut telegram och lägger upp nyheter på lokaldelarna.

Se till att ha expressen.se på listan över pressutskick så kanske din nyhet når ut även lokalt!

Artikeln http://www.umea.expressen.se/Nyheter/1.592973

Victoria - er mediasamordnare i våren

Idag kräver jag. Kräver, tycker och ger bara ett ynka uppslag tillbaka!

Det är en katastrof att det inte finns ordentliga ordböcker på samiska. Har man turen att ha en gammal bok i sin ägo får man se till att hålla hårt i den för mister du den står dig inte tusen åter! Jag vet inte vems ansvaret är men det är ju märkligt om det inte tillfaller någon.

Att ett helt folk kan gå i åratal utan nya ordböcker, och i stor avsaknad av gamla, att man ska behöva kryssa runt och översätta ord från samiska till norska och från norska till svenska och vice versa och dessutom ibland också göra några uppslag i finska lexikon är obegripligt!

Bland dem som skulle kunna ska ordböcker uppges tid och pengar saknas, och förutom det verkar det finnas en allmän ångest över att inte kunna göra en komplett ordbok. Snälla släpp prestigen och häv ur er något!

Till Samernas Utbildningcenter i Jokkmokk och Utbildningsradion har jag ett gemensamt projekt i att göra digitala ordprogram till översättningspennan Quicktionary. Quicktionary är en handscanner, en digital ordbok med många smarta funktioner. Jag tror att den nu också finns med talsyntes. Jag är säker på att det finns en statlig slant över till att få in samiska i detta fantastiska verktyg.

Eftersom tekniken bygger på dataprogram borde det rimligtvis gå att köpa till uppdateringar genom nya versioner och på så sätt kunna fylla på sin ordlista till en rimlig slant. Scannern finns idag på 30 språk. Jag har en för engelska, den var helt avgörande för att jag skulle lyckas läsa böcker på ett sådant sätt att jag klarade av mina poäng i statsvetenskap. Ge oss unga samer ett modernt verktyg så att vi kan använda och utveckla vårt språk!

Quicktionary
http://www.ydis.se/
http://www.frolundadata.se/index.cgi?cmd=Shop&cat=6&ucat=420&prod=219

Samernas och UR:s fina språkverktyg Gulahalan
http://www4.ur.se/gulahalan/


Victoria - er digitala tyckare

Vårdagen blev för mycket för att klara av att sitta inomhus. Visserligen fick den hjälp av en vän som ringde och sade att den som inte går ut på lunchen är dum i huvudet - och det vill man ju inte vara. Jag letade rätt på mina gympadojor men hittade dem inte. Det är nackdelen med att vara en vimsig nomad. Rätt som det är befinner sig skorna 120 mil från fötterna. I bästa fall - i värsta fall hittar man aldrig igen dem!

En gång sprang jag på resterna av mina skor på en sten vid en renhage sju år efter jag gått ifrån dem. Jag blev lite förvånad för jag kom inte ens i håg att de var borta innan jag såg dem där på stenen. De var inte mycket att ha men ett kärt återseende, jag undrar hur många fler de hade gjort sällskap under åren som gått? Att glömma skorna är inte hela världen, det var lite värre för en släkting som förlagt sina stifttänder i det fria...

Nu pustar jag ut efter att ha forcerat årets första kilometrar i svarta promenadskor med stenhård, torkad sula. Det gick bättre än väntat även om det rosslar i luftrören. Men jag skyller på en ihärdig förkylning.

Förra veckan kom ett kuvert med massa reklam om kost, motion och en påminnelse om att jag anmält mig till Lidingöloppet. Som om jag hade glömt det! Förträngt det så gått det går möjligtvis, men knappast glömt! Svårt att säga om jag ska tacka eller förbanna min impulsitivitet och brist på självinsikt. Jag vet inte vad jag såg i spegeln den dagen jag anmälde mig, men det kan knappast ha varit en halvfet tvåbarnsmorsa nära medelåldern med taskiga knän och ansträngningsastma.

Skrämd av insikten släpade jag härom kvällen fram ungarnas studsmatta - minns ni den lilla svarta åttiotalsmodellen som rymdes inomhus- ur högen med kuddar och gosedjur. Planen är att jag ska fjädra omkring som en liten sparv på den tio minuter om dagen för att stärka vrister, knän och annat man kan behöva för att ta sig de tre milen runt. 
 

Det trixigaste är att få hoppa själv, utan tvååringen som har diktatoriskt monopol på att bestämma vart och hur människor ska stå här hemma. Så det får bli när familjen - och resten av huset har somnat. Jag hade vissa betänkligheter när det gäller grannarna men jag kom snabbt på knepet som gör det möjligt att träna vid midnatt utan att de klagar. Det handlar inte om att smyga eller hoppa lätt. I stället placerar jag helt enkelt studsmattan mitt ovanför grannens sovrum, sedan är det bara att köra på. Knirrande fjädrar tio minuter varje natt är för genant för någon att klaga över!

Victoria - er spänstiga hälsena

Just nu: MixMegapols nyheter från Expressen berättade just att Greenpeace okuperat Stora Enso i Helsingfors eftersom de tillsammans med finska Skogsvårdsstyrelsen avverkar urskog i finska Lapland trots att forskning visar att både utrotningshotade arter och rennäringen skadas. Tyvärr hittade jag inget på nätet men det kommer väl. Den som hittar länkar får gärna fylla på! Jag har skrivit en del om detta tidigare här på bloggen, läs mer under Markfrågor.

Lite senare, SVT har vaknat: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22584&a=780400&lid=senasteNytt_275224&lpos=rubrik_780400

Victoria - er utrotningshotade lav vid tangentbordet

Samiska veckan i Umeå har utvecklats till en riktig juvel bland juveler! Precis som vid Jokkmokks vintermarknad får man ta fram det tryckta programbladet i god tid innan och stämma av vad man vill göra, annars riskerar man att missa något men med lite planering går det faktiskt att hinna med i stort sett allt man vill.

Under helgen har jag tittat på mycket kultur från barnföreställningar till kvällskonerter. Allt var faktiskt bra men självklart tilltalas en del ens personliga smak mer av det ena än av det andra. Jag tänkte välja en sak att berätta lite mer om, en föreställning som kändes historisk. En sådan man i värsta fall bara upplever en gång i livet.

Veckans höjdpunkt var Aejlies Gaaltije, den arktiska mässan av Frode Fjellheim som framfördes till symfoniorkester på Norrlandsoperan. Stort, svulstigt, mäktigt, sorgligt, sprött och... underbart! Solister förutom Fjellheim var Ulla Pirtijärvi, en av Sápmis mest säregna och trollbindande jojkerskor, Sanna Kurki-Suonio, känd från bland annat Hedningarna, och Kristin Rustad Höiseth som är en erkänd operasopran. Dessutom medverkade fantastiska musiker som Nils Olav Johansen och Snorre Bjerck allt under ledning av en framstående dirigent som jag dessvärre inte kan namnet på.

Aejlies Gaaltije, som är sydsamiska betyder Helig källa, finns också som cd-skiva Tyvärr har jag inte haft tillfälle att lyssna till den men om jag förstått saken rätt är den inspelningen utan symfoniorkester.  Med eller utan symfoniorkester belönades skivan med Spellmannsprisen 2005, vår motsvarighet till Grammy.

Själv fyller jag år i dag.
- Grattis Victoria!
-Å tack snälla!!!
-Jag har kokat lite födelsedagskaffe till mig, hoppas att det ska smaka!
- Men snälla jag, inte hade jag behövt!
- Det är klart att jag kokar kaffe till mig när jag fyller år!
-Ja, då får jag tacka. Det ska smaka!
-Varsågod!
-Tackar, tackar!

Lite ödsligt är det ju att fira när man arbetar ensam i sin klädkammare. Inte som när jobbade på Sossarnas partistyrelsen och fick en jojk-cd i present på morgonen och blev så inspirerad att jag gick i kolt på jobbet och jojkade i trapphuset så det ekade över hela 68:an. Den dagen blev som en stor samedag och jag var lycklig och stark.

Men så kommer det här också att bli. I kväll är jag med och öppnar Samisk vecka i Enköping, som arrangeras utav Enköpings kulturnämnd och Föreningen Norden. De har anlitat en väldigt duktig ljudtekniker där och sedan ska de arbeta om samer. Kolla in det breda programmet som pågår hela veckan.

Victoria - inte ens halvvägs på sin resa

Aejlies Gaaltije - The Sacred Source http://www.vuelie.no/ http://www.vuelie.com/

Veckans program i Enköping http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=709543

Efter lunch sticker jag till Umeå, det ska bli trevligt. Hoppas att ni också får en bra helg. Varsågod, några länkar att försvinna bort i!

Sara Svonni har uppdaterat bilder på sina kollektioner, de första åtta i fotogalleriet
www.sarasvonni.com

Samer i Syd, en förening som växer
http://www.samerisyd.info.se

Lars-Ánte Kuhmunen har skaffat hemsida
http://www.kuhmunen.se/index.html

Röda Korset, håller bland annat seminarier om folkrätt
http://www.redcross.se/rksf/sfdesign.nsf/main?openagent&Layout=folkratt&docid=18F1960B48532430C1256DD30059D5D2&size=&menu0=2&menu1=3

Victoria - er riktning när gräset är högt



KÄNSLIGA PERSONER VARNAS FÖR ATT NEDANSTÅENDE LÄNKAR KAN HA EN NEGATIV EFFEKT PÅ DET GODA HELGHUMÖRET!

Men det gäller att se det positiva: Glädjande nyheter är att man som renägare kan få ersättningar på 18 000 kronor per ren - mycket bra! Saknar du din utbetalning? Kontakta Marianne Johansson så berättar hon hur man gör! (tredje stycket under rubriken Magsjuka)
http://www.vk.se/Article.jsp\?article=104199&leftmenu=132

Mer av samma författare
http://www.folkbladet.nu/2007/03/06/maste-man-aga-renar-for-att-vara-en-riktig-same/

Hon svarade på min debattartikel i Aftonbladet i somras, tyvärr missade hon att den handlade om alla samer, alltså även hom hennes vackra bruna ögon
http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,851251,00.html
Min artikel http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,856644,00.html

Vaken och jobar mitt i natten - inge bra! Somnade lite för tidigt, väcktes av en liten kille med mardrömmar och nu... ja, efter timmar av snurrande i sängen sitter jag här. Får ta en tupplur under dagen. Hade en jättemysig släktmiddag i miniatyr i gårkväll. Vi käkade blodpalt, drack ett glas rött och avslutade med starkt kokkaffe. Jag fick snittblommor som såg ut precis som smörbollarna som växer i fjällen. Ranunkel tror jag den heter som nu står i vasen på bordet, heter inte fjällkaktus Isranunkel?

Strax efter: Nej, fjällkaktus heter inte så. Surfade lite och här kan man kolla på en isranunkel, den växer förvisso i fjällen så aldeles galet var det inte http://sv.wikipedia.org/wiki/Isranunkel
Men det här låter... den spelar visst i divisionen "Spermatophyta", det gäller att inte gå för nära den rackarn så att den inte fröar av sig.

Ännu strax efter: Men dra på trissor! Smörbollen är en ranunkel, kolla här http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/troll/troleur2.html

Kolla mina supertips för lyckad blodpalt och hur du kan förvandla den till snablagad lunchmat. Tryck på knappen "Inspiration" högst upp på sidan, därefter kan du välja "mat" och så scrolla lite.

Victoria - er ranunkel i natten

En av slöjdarens utmaningar är att hitta horn av god kvalitét, den kommer av vart djuret har betat. Denna vackra kniv köpte jag nyligen av Jon T Utsi, 2005 års Åsa Kitok Stipendiat och en av vår tids mest lovande slöjdare.
Foto: Privat

Den här helgen har vi ätit för mycket och för onyttigt, vi avslutade det hela i gårkväll med hamburgare, pommes frites och Coca Cola. Förskräckligt, fingrarna och ansiktet glänste av flott! Det har varit kalas med godis och tårta och dessutom familjemiddag med många rätter och allehanda dryck. Fantastiskt trevligt men uäck så man mår nu! Vi släpade oss i säng halvt medvetslösa och nu sitter jag här, ännu uppsvälld och däst.

Lyckligtvis har Friskis öppet i kväll. Jag och min kompis Singeltejen kör ett medel/pulspass på måndagkvällar. Välbehövligt och kul! Egentligen borde man gå två, tre gånger i veckan. Men man får helt enkelt vara glad över det man åstadkommer, jag går ju på yoga också. I morgon kommer en släkting hit, jag tror att jag bjuder henne på en riktigt fräsch sallad...

Hornslöjare brukar säga att dilemmat ligger i att hitta bra horn. Att struktur och kvalitét beror på vart djuret har betat en viss årstid. Jag har inte riktigt koll på det där men den som vill får gärna utveckla det...det vore roligt att veta mer.  Men själva poängen är att det ligger mycket i uttrycket att man är vad man äter.

Trots att vi försöker äta bra till vardags och lagar det mesta själv vet jag att många råvaror är både lätt förgiftade och illa sammansatta. Inte är det konstigt att vi lite till mans går omkring med finnig glåmig hy, spruckna naglar och uppsvällda magar.

Victoria - er sumpgas i jeans

Allt du behöver för ett bättre liv
Om sumpgas http://sv.wikipedia.org/wiki/Sumpgas
Du är vad du äter http://www.annaskipper.se/
Renkött http://www.ammarnasvilt.se/Renlycka.htm
KO om ekomat http://www.mat.konsumentverket.se/mallar/sv/lista_artiklar.asp?lngCategoryId=1266
Friskis & Svettis http://www.friskissvettis.se/

Jag talade med Roland på blogg.se om att det är instabilt på bloggen just nu. De uppgraderar systemet, därför åker saker och ting omkring och ser underliga ut. Men inom ett dygn ska allt vara löst så det är bara att be om lite tålamod.


SVT:s kulturnyheter var här idag och bad om ett litet uttalande till kvällens program om det här med samiska skallar på museum och det faktum att något valt att inte uppge hur många samiska kranier de har i sin ägo. Nonchalant och omodernt tycker jag.

Hmm, jag sökte på "kvarlevor på museer" på regeringen. De redovisade träffarna i "huvudavdelningar"
http://www.regeringen.se/sb/d/126/a/136/action/search/type/simple?query=kvarlevor+p%E5+museer

SVT, däremot sorterar inte efter huvuden men visar bilder på dem 
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=53394&a=428240&lid=senasteNytt_611984&lpos=rubrik_428240

Sametinget om samiska kvarlevor på museer 20070221
http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=4421&sat=no

De icke önskvärda, SVT 2002
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=9590&a=228951&lid=puff_428240&lpos=extra_0



Victoria - med huvudet på skaft

Det är revolution i dinosaurieparken. Och eftersom experterna är eniga om att förändringar följer ett mönster av motvilja, frustration och slutligen nöjdhet är allt antagligen som det ska trots att det inte känns så roligt. Men med pyttesmå steg närmar jag mig nöjdheten. Bara att kunna börja tala om det här svåra tycker jag är ett tecken på att jag snart kommer att kunna lämna det bakom mig och gå vidare som en starkare människa med nya kunskaper och erfarenheter.

Traumat ligger i att jag efter att ha skjutit upp det i så många år tillsist nådde den punkt då läget blev ohållbart. Mer och mer slutade fungera, jag kände mig vilsen och frustrerad. Humöret blev sämre, ilsan låg på lur. I bland var det bara svart, det fanns ingen uppkoppling. I november började jag fråga människor som jag litar på om råd. När jag sedan väl bestämt mig var det inte så svårt att ta steget. Ett par telefonsamtal bara så var det formella färdigt. Därpå följde väntan, kostnader och funderingar över hur det skulle bli. Skulle jag klara det själv eller måste jag söka ännu mer hjälp? Kommer vi att kunna tala samma språk och kommer dom som tar hand om mig att förstå problemen? Sådana tankar gjorde att jag sköt det oundvikliga framför mig ytterligare ett par veckor innan jag tog ett djupt andetag och skred till verket.

Jag ska inte påstå att det varit en lätt resa. Och inte heller att jag är framme ännu. Men så sakteliga börjar bitarna falla på plats. Den nya datorn och skrivaren i gång. Jag tror mig ha fått tag på de flesta drivrutiner och program. Den gamla datorn ska barnen få, det var mycket jobb med att tömma och återställa den. Det blev inte helt perfekt men, ja det kommer antagligen att fungera. Jag köpte ju ny telefon också där i november när jag insåg att jag måste uppdatera tekniken om jag vill undvika en livskris på jobbfronten.

”Den största fördelen med att ha en anställning är att det finns datatekniker som fixar allt åt en” sade en kvinna som råkade ringa mig mitt i det teknikkaos som rådde här för någon vecka sedan. Ja, jag håller med. Men lite har självkänslan ändå lyckats gro bland kablar, cd-skivor och trådlösa vågor. Och det känns bra. Och visst ska det bli roligt med en dator som fungerar, som har fingeravtrycksläsare och trådlösa funktioner!

Victoria – er drivrutin vid skrivbordet