Oj, vad fel det kan bli när man gör konst av kultur man möter. Simon Willerslev, bildlärare på Sjöparkskolan i Gällivare ställer ut sina målningar där nakna kvinnor poserar framför heliga samiska symboler.

Jag mötte Willerslev för några år sedan vid invigningen av en barnkonstutställning på Internationella Barnkonstmuseet i Vårby Gård, Huddinge, han hade med sig samiska barn och deras motiv i utställningen Muv ruokto – mitt hem. Från tillfället minns jag att hur han vid invigningen berättade om mötet med samisk kultur, sina tolkningar av konsten och det utrymme för praktiskt lärande som samiska barn fick i den egna familjen och av äldre samer.  Willerslev gav ett gott intryck och hade en del intressanta vinklar som jag inte tänkt på själv.

I dag, efter att ha sett bilder och läst artikeln från hans utställning känner jag mig mer tveksam till hans tolkningar och hur han speglar samisk kultur och dess religiösa symboler genom sin konst.

Visserligen har jag ofta sagt att vi samer behöver bli lite mer sexiga – därför borde jag applådera när Willerslev låter en naken kvinna gränsla en schamanistisk trumma. Men, istället sätter jag kaffet i halsen. Dessutom drar jag en lättnadens suck över att han inte är lärare till min snart tonåriga dotter.

Se mer bilder och läs artikel i NSD

Om Muv Ruokto, Huddinge


Victoria - juckar inte mot bibeln

Det är snart tio år sedan millenniumskiftet då hela världen drog efter andan i väntan på att datorer skulle krascha och flygplan trilla ned från himlen då många spådde att de inte skulle klara växlingen till år 2000. I Jokkmokk stod vi spända på Talvatissjön där världens största nyårsbomb skulle explodera.

Men trots en jättesmäll fortsatte livet ungefär som vanligt, inte mycket var annorlunda efter att vi bestämt oss för hur vi skulle uttala det nya århundradet.

För min personliga del konstaterar jag att jag - okej, det låter som att jag är världens äldsta mamma - men jag har lyckats föda tre barn över tre decennier...; 90-talet, 2000-talet och nästa kommer - om allt går som det ska - efter nyår.

Nu är det dags att känna in hur man skriver 2010. Tiotalet, tjugohundratio eller tvåtusentio, -10?. Medan vi funderar över det kan vi kora 2009 ÅRS …

… hysteri: Svininfluensan eller Yantramattan?

… vad ska vi ha på fjället: renar eller vindkraft?

… icke-skyldig: Joachim Posener, Trustorhärvan eller Jordbruksminister Eskil Erlandsson som ”gjort vad vi kan” i Härjedalens renbetestvist?

…nöjdaste: Kronprinsessan Victoria som får sin Daniel eller Håkan Jonsson, Jakt- och fiskesamerna, som fick flest röster i Sametingsvalet?

… icke-program: Anna Ankas... eller?

… jag-orkar-inte-fördjupa-mig-i: FRA-lagen eller Lissabonfördraget?

… fattiglapp: Sametinget eller Swedbank?

… ord: eklarera eller samehype?

… framåtrörelse: Sametingets röstlängd eller Sverigedemokraterna?

… på G: grammisnominerade Sofia Jannok eller rovdjuren?

… mest tveksamma elsatsning: Vattenfalls tyska kolkraftverk eller Svevind/Markbygden Vind AB som bygger jättevindpark på Östra Kikkejauresvinterbetesmark?

… försvinnande: vinterbetet eller världsekonomin?

... röstrekord: Alexander Rybaks 387 poäng i melodifestivalen eller Sametingets röstlängd med 7812 inskrivna – men historiens lägsta deltagande?

… fuling: Tiger Woods eller alliansens sameproposition?

… kaffe: (utsedd) Arvid Nordquist som säljer Pressiado på att stolta samer tycker att det är fjolligt. Öh, jaha.

Victoria - same eller svensk?

Grisdebatten är i full gång. Vidriga bilder fyller TV-rutan och många överväger att skippa skinkan på julbordet. Jag tycker också att det är vedervärdigt, har svårt att förstå hur man kan kliva upp på morgonen, gå till stian och sedan äta sin lunch med välbehag efter att ha sett grisarna käka på varandra i ladugården.

Naturligtvis fattar jag att inte varenda grisbonde har det så där och det är inte om det dagens blogg handlar. I stället är det debatten i sig som är intressant.

Jag har under ett antal år samlat rennäringsrelaterade nätartiklar och tillhörande kommentarer. Oavsett om det handlat om rovdjur, drunkningsolyckor eller ekonomi relaterat till rennäring fullständigt haglar fördomarna in. De fyller kommentarsfälten sida upp och sida ner och går ut på att samer besitter olika negativa egenskaper och parasitar på Sverige.

Åsikterna består i alltifrån att vi inte är nog primitiva och därför inte borde få kallas urfolk, är laglösa och ger oss på oskyldiga rovdjur men inte minst kostar vi samhället ohyggliga mängder pengar samtidigt som vi tar upp för stor del av Sveriges yta. Och som sagt kopplas det till att vi just är samer.

När jag tittar på grisdebatten som teoretiskt har potential att utveckla samma typ av resonemang finner jag – ingenting. Ytterst få får för sig att ge sig på bönder som grupp.

Titta efter själv och jämför kommentarerna
Jag hade tänkt ta alla artiklar ur DN för rättvisans skull men där fanns kommentarerna ej kvar på rovdjursartikeln.

Grisartikel i DN 
DN, drunknade renar
VF om rovdjur

Victoria - satsar på renkok till jul  

Det är inte första gången. Och Sverige blir dessutom allt mer senfärdigt med att bemöta den kritik man får. Men nu är det slut med det, i maj kallas för första gången regeringen till FN:s råd mänskliga rättigheter för att svara på frågor.

I en rapport som lämnas till FN-rådet i Genève i dag uppmanas Sverige att införa förbud mot rasistiska organisationer. Rapporten tar också upp kränkningar av samiska rättigheter och våld mot kvinnor.

DN


Victoria – specialrapportör i byn

Jag bryter mot min bloggfria helgprincip för att det är en viktig söndag i dag. Det är val till Svenska kyrkan.

Kykovalet har blivit lite av en slagpåse, oavsett hur man ställer sig till kyrkan är det viktigt att rösta. Om inte annat för att motverka att de du inte vill ska få makten tar den. Vill man ha kvar rennäringen kan det vara bra att påminna sig om att Sverigedemokraternas politik framförallt i konfliktdrabbade områden.

Så här säger Olle Larsson i SD Kurirens kampanjtidning.
- Jag har under hela mitt liv varit förbannad över olikheterna i Norrland. Måttet var rågat när tidigare jordbruksministern Nykvist meddelade att renägarnas positioner skulle flyttas fram ytterligare, på bekostnad av andra människor i Norrland.

Larsson uppger vidare att hans viktigaste fråga är att motverka detta.

Läs allt om kyrkovalet här. Valbara kandidater för SD:s i Svegbygdens församling i Härjedalen kan du kolla in här.

Victoria - når församlingshemmet i kväll

Jag har stundom beklagat mig över lågkonjunkturen men faktum är att jag har en kundgrupp som faktiskt ökar och det är jätteroligt eftersom det är en hjärtegrupp för mig - skolorna. Det är inget enormt uppsving men ändå märkbart.

Märkbart är också att de lärare som kontaktar mig utstrålar en medvetenhet som kan kopplas till de nationella minoriteterna där samerna ingår.

En snabbanalys säger mig att det bör vara ett resultat av regeringssatsningar som görs nu i syfte att stärka minoriteters rättigheter och möjlighet till inflytande.

Självklart är det jättebra att vi åker med där men samtidigt bekymrar bristen på "urfolks-kunskap" mig. Samerna är ju erkänt som urfolk i Sverige sedan 1977, det för med sig jättespännande perspektiv och möjligheter till internationella jämförelser.

Regeringens minoritetspolitiska strategi
Regeringen om mänskliga rättigheter och urfolk

Victoria - tackar för intresset

Läsartips är jättekul att få, det här kommer från Jokkmokk:

I Jämtland avslutades Storsjöyran traditionsenligt med tal av republikens konung Ewert Ljusberg. När denne lika traditionsenligt talade om "sagolika samer" hördes de också lika sedvanliga buropen från publiken. Men i år hade kungen fått nog hon röt i:

- Till er som buade vill jag säga att vi inte har råd med er attityd längre.

Bra jobbat kungen!

Läs hela artikeln i Östersunds Posten 

Talet 

Republiken Jämtland

Lars Norbergs seminarium i gårkväll var bra, temat utgick ifrån hans bok Begrav mitt Hjärta i Udtjajaure. Norberg berättade begripligt om processer genom tidern, poängen är att samiska marker konfiskerats utan att ersättning utgått. Det har inte drabbat andra grupper. Ämnet aktualiseras av att en ny konvention om renbete mellan Sverige och Norge går ut på remiss.

Nu däremot: söndagens valdebatt. Alla partier deltog när Sameföreningen i Stockholm bjudit in, det var ett tungt startfält med många partiledare, ett trettiotal åhörare dök upp trots solgass. Tack vare att politikerna ställde upp på korta inlägg kunde vi hålla alla tidplaner. Vi debatterade identitet och tillhörighet, utveckling av samiskt näringsliv utanför kärnområdet, språk och andra satsningar i Stockholm. Jag ska inte försöka återge ståndpunker.

Jag skönjer en attitydförändring som jag faktiskt bedömer är verklig. Vi kommer nog att kunna se den tydligt om, låt säga fem till tio år. I valbroschyrerna kan det paradoxalt nog anas i det jag har kritiserat mest - att alla vill vara ett parti för alla. Däremot är jag inte säker på att partierna själva är riktigt säker på vad som händer, eller att politiken är i stadie att ta hand om det. Men det är tydligt att dom fattat att alla måste med.

Vad är det då som händer? Jo, förändringen består i att allt fler blir medvetna om vi behöver varandra. Att faktiskt samer i stan kommer att vilja ha en stark rennäring för att det utgör underlag för ekonomisk utveckling och gemenskap. På samma sätt kommer renskötarna att välkomna nära relationer med samer utanför den egna näringen.

I bakgrunden till min analys står att alla behöver pengar och en inte helt färsk rapport från Sveriges rese- och turistråd som slog fast att samisk kultur och svensk design var det som får utländska gäster att intressera sig för Sverige. Också samiska organisationer, utanför partierna, fokuserar mer på ekonomisk utveckling.

Diskussioner hamnar ofta i rennäring kontra andra näringar. Men i Sverige har vi faktiskt möjlighet att ha norra Europas sista urfolk - med ett rättvist och starkt utvecklat näringsliv. Det skulle ge landet en unik och tydlig karaktär. Trenden är att människor i väst har så mycket prylar att man vill ha något extra, något med historia. Alltså; även om man teoretiskt kan sälja slöjd gjord av upphittade renhorn utan en samisk renskötsel är det story tellingen kring den samiska kulturen som gör produkten unik.

Allt det här kommer att bli tydligare och tvinga ihop samerna oavsett vad man tycker. Men, det finns en sak som måste till. Det måste gå att mäta och få del av den ekonomiska utvecklingen. Annars är det här inte intressant för andra än de få som ännu lever samiskt.

Dagens diskussioner handlar mest om vad allt kostar och i Sametingets verksamhetsberättelse står "... saknas sammanställda och lättillgängliga uppgifter och det finns en osäkerhet om kvalitén i de källor som kan användas för ekonomiska analyser".  Det här uppges försvåra möjligheten att föra ekonomiska resonemang och att använda företagsekonomiska planeringsverktyg. Det kommer att förändras. Sverige är inte samma land utan samerna.


Victoria - med ett blött finger mot himelen

Jag har ägnat de senaste dagarna åt att plöja igenom sametingspartiernas valmaterial inför den debatten i Stockholm nästa helg. Borde betinga högskolepoäng - eller åtminstone möjlighet att vinna något i Postkodmiljonären.

En reflektion är hur många partier det finns för det smala inflytande som Sametinget ändå har. Och att de uttrycker ganska lika vilja. Men tre kategorier kan skönjas: renägare, markägare och kulturbärare. Den sista gruppen är lite som kittet och återfinns i båda de första grupperna. För att finna skillnaderna kräver mer än ett skrap på ytan. Vad driver dem? Bakomliggande faktorer kanske ger svaret på hur det konkreta agerandet kommer att se i tinget.

Jag tänker också att partigrupperingarna bottnar i gemensamma problem snarare än i ideologier. Inte mycket är unikt - alla vill ha levande språk, näringar och en stark kultur. Doften av upplevd orättvisa och bitterhet smyger också fram här och där. Stundvis undrar jag om politiken består i att någon slagit näven i bordet och konstaterat att något måste göras. Och bildat ett parti.
Men så går det naturligtvis inte till.

Självklart måste politiskt engagemang födas ur en vilja att förändra. Och det är ju det vi efterlyser varje gång vi anar korruption. Så det inget att klaga över. Och alla har ju olika bekymmer. Det är rimligt att en renskötare i ett skogsområde möter andra svårigheter än den på fjället. Och visst kan man förstå den som känner sig kränkt genom andras renbete när man själv halkat utanför.

Men, nio partier? Nio skäl att inte enas. Nio grupperingar som håller sig till sin klan trots att fler tycker lika. Varför är inte vissa partier lokalavdelningar till andra? Vad säger det om Sápmi? Jag hoppas att inte sametingsvalet handlar om släktfejder. Nej så kan det självklart inte vara.

Men kvar står frågan. Vilken förmåga har de att sätta sig in frågor som är viktiga för samer utanför den egna gruppen? Visst finns det program som också inger hopp. Men frågan är vilket är partiet för samer i Stockholm och för framtidens Sápmi? Är det kanske det tionde partiet - den goda fen.


Victoria - på väg mot svaren

Äntligen har valsedlarna landat i brevlådan. Men vad stod det egentligen? Din röst är viktig för hur Sametinget ska jobba de kommande fyra åren. Vilket Sápmi vill du ha och hur stort ska det vara? Hjälp oss att ställa de rätta frågorna.

Hur storstadssamerna röstar vid Sametingsvalet den 17 maj påverkar Sametingets sammansättning. Men vilka är frågorna som avgör? Dom kandiderande partierna bär namn som Samerna, Solidaritet och Folket. Dom säger sig företräda alla samer - men vilka anser dom egentligen vara samer. Inkluderar deras politik dig som promenerar på asfalten och känner dig mer samisk - men ändå inte - än någon annan?

I Stockholm bor drygt 7% av de röstberättigade. Hur påverkar rovdjurens utbredning samer i stan, vad finns utöver rennäring och hur ska man lära sina barn snacka samiska när det varken finns böcker eller lärare?

Nio partier kandiderar men av de likartade valprogrammen att döma kunde det ha räckt med betydligt färre. Hur i hela friden ska man tänka?! Ska man rösta på släkten, på dom med flest kvinnor eller helt enkelt på dom som fått sin webbsida att fungera?

Den 26 april lotsar jag och Inge Frisk, i egenskap av sameföreningsmedlemmar, dig genom en valdebatt där de kandiderande partierna sluter upp. Just nu filar vi intensivt på frågor. Vad undrar du över, skriv ett mail på victoria@vhjojk.se eller diskutera på bloggen.

Läs och lyssna på SR:s valsajt, där finns det mycket smått och gott: Hör Ingrid Inga från Samelandspartiets dröm om en sameskola i Stockholm. Är den realistisk eller en väljarflirt? Känn efter om det nya partiet Solidaritets grepp att använda benämningen "same/lapp" passar dig och testa om du håller med i Jakt- och Fiskesamernas argumantaion om att Sverige inte bör ratificera ILO 169.

Valdebatt i Stockholm
Söndag den 26 april, kl. 13.00 - 16.30
IOGT-NTO:s lokal, Klara Södra Kyrkogata 20
Arrangör: Sameföreningen i Stockholm

Victoria - ett levande frågetecken

Släck lampan för en ljusare framtid.
Foto: Victoria Harnesk

I går var jag på möte i Jokkmokk, jag har nyligen blivit invald i styrelsen för Ájtte fjäll- och samemuseum, ett väldigt intressant uppdrag. Museet är en av norrbottens juveler med stor utvecklingspotential. Vi möttes av det vackraste vårväder man kan tänka sig, strålande sol träffade snödrivorna och fick Jokkmokk att bada i ljus.

Desto mörkare får vi hoppas att det blir i morgon när elförbrukning världen över slås av till förmån för vår jord. Läs mer om på Världsnaturfonden. Intitiativet har fått mig att under hela veckan hålla utkik efter lampor och apparater som lyser i onödan. Jag har också tänkt på hur mycket reklamskyltar som står och blinkar i onödan på nätterna. Släck du också för den värld som vi alla är en del av!


Victoria - en liten byggsten i vår värld