Vattenfall på hemmaplan

Att leva på norra Europas största vattenmagasin sker på egen risk och är livsfarligt för den som inte ser upp. Verkligheten ligger långt från reklamens löften om ren el och orörd natur.
Foto: Victoria Harnesk
Vattenfall valsar runt i media. Bolaget som presenterar sig som miljökramare har visat sig krama lika dödligt som en Anaconda. Runt om i världen förorenas miljön och människor får lämna hus och hem när el-jätten drar fram. Inte minst samerna har betalat ett högt pris när de mist sina marker.
Jag är själv en frukt av Vattenfall, uppväxt i en rallarsamhället Porjus. Min farfar Evert Harnesk, var den förste dammvakten på Suorvadammen. Han var den legendariske vildsvensken. En stormig man som bokstavligt talat slog sig ner i det som kallades vildmarken – samernas land – som i dag förvandlats till norra Europas största vattenmagasin och gett Vattenfall en plats som Europas femte största el-bolag.
Evert gifte sig med min farmor Sara som efter giftermålet delade sitt liv mellan renskötsel och uppgiften att sköta en telefonväxel vid foten av de ensligt branta fjällen. Huset de bodde i var det enda med elektricitet och hit sökte sig såväl samer på flyttning som kung Gustav VI Adolf. Saras liv förändras liksom naturen. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska förhålla sig till sin historia, inom mig finns en kluvenhet inför utveckling och dess pris.
Att arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar ingår idag i normalt förfarande, även om det finns en hel del kvar att önska. Men internationella industrietableringsföretag väger allt mer också i de sociala konsekvenserna – något som inte är helt självklart i Sverige. Jag sitter i styrelsen för Svenska samernas riksförbund, där arbetar vi mycket med just socialkonsekvensbeskrivningar – något som rör såväl samer som övrig befolkning. Tankesättet gynnar inte bara etableraren utan hela området.
May-Britt Öhman, forskare vid Uppsala Universitet, har studerat Vattenfalls miljöimage i förhållande till agerandet i gentemot lokalbefolkningen med fokus på just Suorvadammen och samerna. Vi har haft förmånen att föreläsa tillsammans om detta under ett par års tid vid KTH i Stockholm.
Öhmans forskning visar tydligt att Vattenfalls uppmålade bild av vattenkraft med stora forsande vattenfall och vacker natur ligger mycket långt från verkligheten. I själva verket är fritt flödande vatten det värsta en vattenkraftsproducent kan tänka sig. Det är inget annat än pengar som bokstavligen rinner ur plånboken.
Det är en annan sida av verkligenheten, den går hand i hand med torrlagda stenmassor som får den forna vildmarken att likna ett månlandskap. Ett landskap som på grund av förstörelsen inte tillåts ingå i de nationalparker och världsarvsområde som omger det. Ett landskap som trasar sönder fiskenät, skapar livsfarliga undervattensströmmar och som om vintern skapar isförhållanden som inte ens bolaget själv vill ta ansvar över.
Vattenfall skaffade markerna för att försäkra sig om att kunna producera el, nu har tiderna förändrats och bolaget har inte samma behov därför säljs såväl land som byggnader. År 2005 sålde Vattenfall ut gamla samiska marker i området till sina anställda. Tomterna såldes till vad som ansågs vara ett underpris.
- Det är kutym inom Vattenfall att göra sa Vattenfalls Fastigheters VD Olle Larssten till Norrbottens kuriren.
Om samerna som bebott platsen i generationer hade byggt hus i stället för kåtor hade läget varit ett annat. Kåtor ger nämligen inte samma lagskydd som hus. Efter kritik lovade Vattenfall att utreda affären, vad som hände sedan vet jag faktiskt inte. Kanske dags att ta reda på.
Det är svårt att inte låta sig förföras av Vattenfalls miljösida
Norrbottens kuriren om tomtförsäljningen
Victoria - en torrlagd sten i en älvfåra
Pressträff hos Danowskys om mål mot staten

Stämningsansökan lämnades in vid Gällivare tingsrätt idag.
Foto: Carl-Johan Utsi
Måndag den 11 maj, lämnar Svenska Samernas Riksförbund, SSR, tillsammans med Girjes sameby in en stämning mot svenska staten. Stämningen handlar bland annat om den småviltjakt som släpptes fri 1993, ett beslut som kritiserats hårt från samiskt håll, liksom från naturvårdsorganisationer och FN.
Rennäringslagen ger samerna rätt att förvalta jakt och fiske i fjällvärlden men i praktiken är det staten som utövar rätten.
- Vi har ett oklart rättsläge. Detta måste klargöras så att alla berörda vet vad som gäller inför framtiden säger PG Idivuoma, SSR.
Sedan alla jakten blev fri också för alla EU-medborgare har den känsliga fjällmiljön störts, förutom effekter på rennäringen märks bland annat en kraftig minskning av ripstammen. Beslutet om att stämma staten togs på SSR:s landsmöte i Åre 2008, att målet förs just inom Girjes sameby beror på att områdets förutsättningar att utgöra part i målet.
Stämningen lämnas in till Gällivare tingsrätt och samernas juridiska ombud är Peter Danowsky från advokatbyrån Danowsky & Partners. Låter namnet bekant kanske ni känner i gen det från Pirat Bay rättegången.
På måndag klockan 10.00 hålls en presskonferens hos Danowskys i Stockholm.
Pressmeddelande från SSR.
Victoria - blickar frammåt med tillförsikt
Uppdatering:
Docent Lennart Lundmark om varför samerna stämmer staten, Aftonbladet
Sammanfattningsdokument, presskonferens
Per-Gustav Idivuova, ordf. SSR, "Därför stämmer vi staten", SVD
Sammanfattning stämningsansökan, Danowsky
Samer visar vägen för ansvarsfullt företagande
Efter två dagars styrelsemöte, med Svenska Samernas Riksförbund som jag har förmånen att ingå i styrelsen för, slås jag som alltid av med vilken kraft och kompetens vår personal driver komplicerade frågor. Trots liten budget har denna dryga handfull personer en prestanda som väl står sig, och törs jag säga överträffar, betydligt större aktörer.
Med stöd från certifieringssystem, som till exempel FSC och system för socialkonsekvensbeskrivningar, lotsar våra jurister och affärsutvecklare svenska storbolag in i ett ökat miljömässigt och socialt ansvar, som bolagen i sanning inte är helt hemma i idag. Och visst ligger det rätt i tiden! Det handlar om förhandlingar med vind- och skogsbolag på ett sätt som gör att dessa i möjligaste mån kan utvecklas i samklang med rennäringen. Något som gynnar hela landet.
Utöver det har vi rättighetsfrågorna som måste lösas. Underlagen för ett mål om rätten till jakt och fiske är efter två års förberedelse i det närmaste färdiga för att dras med departement och lämnas till domstol. Viktigt att betona är att detta mål inte avser försämringar för lokalbefolkningen. Detta mål, och Europa domstolens beslut om att titta närmare på den dom som tog ifrån samebyarna i Härjedalens deras rätt till vinterbete, kommer sannolikt att tvinga många ansvariga att inse att de hamnat i kölvattnet. Vi kan alltså med tillförsikt se fram emot riktigt intressanta kommande decennier som åtminstone inte jag vill missa.
Läs om Corporate Social Responsibility, CSR.
Victoria - vägvisare i mockasainer
Nej till nya nya grundlagen
(På måndag 26 januari går Kautokeino - Upproret i Leksand med efterföljande föreläsning, läs mer nedan, nu över till något helt annat innan kryper till kojs för jag har jättemånga föreläsningar i morgon).

Samerna är norra Europas sista urfolk men förutsättningarna för kulturens överlevnad undergrävs allt mer, och utan en politisk vilja hotas den att gå under. Men i det nya förslaget till grundlag betecknas samerna enbart som en av landets fem erkända minoriteter. Både Sametinget och Samerådet reagerar starkt mot förslaget.
Trots att riksdagen redan 1977 erkände samerna som urfolk i Sverige väljer alltså grundlagsberedningen att negligera samernas särskilda ställning. Det är en tydlig signal och en markering att Sverige inte respekterar sitt urfolk.
Sametingets ordförande Lars-Anders Baer har tidigare fått information om att samernas status som urfolk skulle ingå i det nya grundlagsförslaget. Så är alltså inte fallet vilket har fått både Bear och Samerådets människorättsjurist Mattias Åhrén att regera starkt.
Åhrén säger till Sameradion att det undergräver förutsättningarna för samiska rättigheter, bland annat hotar det rennäringens rätt till land och vatten. Rennäringen utgör grunden för den samiska kulturen, den är redan idag starkt hotad och helt beroende av tillgång till betesmark. Enligt Åhrén är det bättre för samerna att inte omnämnas alls i grundlagen än som en minoritet.
Sverige har under lång tid kritiserats av FN:s kommittéer för mänskliga rättigheter och rasdiskriminering för att inte leva upp till sina åtaganden gentemot samerna. I jämförelse med grannländerna ligger Sverige efter. I den Finska grundlagen omnämns samerna som urfolk med särskilt skydd. Även Norge, som också står inför att revidera sin grundlag, förväntas befästa samernas urfolksstatus. Norges kung Harald och uttrycker att landet är byggt av två folk, samer och norrmän.
Samtidigt som grundlagsberedningen lägger sitt förslag blir den ekonomiska och sociala situationen allt mer förtvivlad i samebyarna, många unga renskötare tar sina liv.
Sametinget säger nej till nya grundlagen
Åhrén om grundlagsförslaget, SR
RELATERADE ARTIKLAR
Om självmord bland samer, DN, 4 januari 2009
Professorer "Den samiska kulturen kommer att utrotas", DN 2005
Christina Allard "Den samiska rätten saknar skydd"
Länsstyrelse mot exploatering

Suorvaområdet ödelades vid Vattenfalls reglering av Luleåälven och är i sitt nuvarande skick lämpligt för etablering av vindparker.
Foto: Victoria Harnesk
Samer beskrivs ofta som bakåtsträvare men oväntat nog sätter sig Länsstyrelsen denna gång emot ett ärende där samer är positiva till exploatering. Det gäller etablering av vindkraft i Sourva, ett område som berörda samebyar finner lämpligt för vindpark. Samebyn har deltagit i projekteringsarbetet men Länsstyrelsen i Norrbottens län agerar på ett sätt som inte gynnar processen.
Suorvaområdet är norra Europas största vattenmagasin, geografiskt ligger det i Världsarvet Laponia men får på grund av skadorna inte ingå i världsarvet. Kanske känner sig länsstyrelsens tjänstemän överflödiga när samerna agerat själva?!
Artikel i Norrbottens Kuriren
Victoria - er vindsnurra på stenskravlet
5 september 2008 Också Muonio sameby förhandlar direkt med expolateringsaktörer.
Lyssna till SR-inslag
Näringsförbud för samebyar
I dag fyller jag år och ska fira det genom att informera elever i Enköping och ha styrelsemöte på kvällen!
Villle ställde en intressant fråga utifrån att jag tidigare skrivit att näringsförbudet som förhindrar samebyar från att bedriva annan verksamhet än rennäring måste hävas.
Frågan var jättebra och löd så här:
"Victoria, förstår jag inte varför det där näringsförbudet måste hävas. Renskötseln tycks kräva en speciell plats i Sverige. Och samebyarna är till för att förvalta renskötseln. Sen har alla individer (medlemmar likaväl som icke-medlemmar i samebyarna) möjlighet att starta andra sorters sammanslutningar och tävla på den öppna marknaden - jobba inom turistnäringen. Varför ska just samebyarna, som ju finns enkom för att renskötseln ska leva kvar, kunna syssla med annat?"
Jag ska försöka förklara. Rennäringslagen har sin förlaga i 1800-talets föreställningar om att samer var av en lägre stående ras som inte var kapabla till annat än att sköta renar och där med basta! I dag ser samhället annorlunda ut och man vet bättre - men rennäringslagen är i det närmaste förstenad.
Tillståndet hämmar samebyns möjlighet att utvecklas och finna nya inkomstkällor. De som tillexempel har stugor, en grustäkt eller annat på sina marker får inte göra något annat med dem trots att det ur byns nyttjandehänseende skulle fungera. Det samma gäller jakt och fiske som alltid varit viktiga komplement till renskötseln som när de av någon anledning inte nytjjas helt eller delvis inte kan utlokaliseras till någon annan. Alltså det man inte använder för renskötsel ska man inte kunna omsätta till pengar.
Denna näringsbegränsning saknar motstyckte, det finns ingen annan svensk näring som regleras så. Samhället i övrigt har dock som regel lätt för att få tillgång till de samiska markerna som är väldigt utsatta och påverkade av intrång. Rennäringen behöver precis som andra näringar möjlighet att utvecklas med sin tid. Därför är det viktigt att näringsförbudet hävs.
Precis som Villle skriver får enskilda samer bedriva "fri" näringsverksamhet vilket många gör och det är bra. Samtidigt är det synd att man inte nyttjar den koordination en Sameby ger. Näringslivet i stort stimuleras genom insatser för samverkan medan rennäringens naturliga förutsättning inte tillvaratas - trots påtryckningar från renskötarna.
De enskilda samiska företagen bedriver ofta sin verksamhet på byns marker, en knepig situation som kräver oerhörd hänsyn av båda parter vilket i sin tur leder till att de satsningar som görs i form av många små inte blir lika dynamiska och välplacerad som en gemensam utan kanske tvärt om till intressekonflikter. I stället för att skapa bärkraftiga samebyar styrs rennäringen mot ett fåtal stora renägare och enskilda mer eller mindra ofrivilliga turistaktörer. Och det tycker jag är synd.
Victoria - försöker birnga reda i röran
Krokom stämd av DO

Krokoms kommun hör
inte samer i byggärenden,
nu stäms de av DO.
Bild: www.krokom.se
Ombudsmannen för etnisk diskriminering, DO, stämmer Krokoms kommun som underlåtit att höra Jovnevaerie sameby i bygglovsärenden som påverkar renbetesmarker.
- Vi kan aldrig acceptera att en kommun diskriminerar och förvägrar samer deras rättigheter bara för att de tycker att det blir enklare, säger Katri Linna, ombudsman mot etnisk diskriminering.
Under 2003 - 2007 har Krokoms kommun beslutat i minst 15 byggnadslovsärenden som rör samebyns betesmarker. Trots regeringsbeslut och dom i Kammarrätten samt kritik från JO fortsatte kommunen att neka samer de rättigheter som sakägare har i byggnadslovsärenden.
- Egentligen är det särskilt viktigt att just samerna får sina åsikter beaktade, säger Katri Linna. Samer är ett urfolk och en nationell minoritet med särskilda rättigheter att bibehålla och utveckla sin kulturella identitet. Kunskapen om samers rättigheter är dessvärre låg och negligeras även från myndighetshåll.
Källa: DO:s webbsida
Pressmeddelande och stämmningsansökan
Victoria - tillfrågas alltid vid byggen i sitt eget kök
Möte med Louise Arbour
I går var det dags att laga hos tandläkaren men strax innan fick jag en intressant förfrågan om att ingå i en liten grupp som träffade Louise Arbour, FN:s högrådskommisare för mänskliga rättigheter, som var på ett sällsynt besök i Sverige. Självklart tackade jag ja - trots att det innebar att jag fick laga min tand med pyttelite bedövning för att vara säker på att kunna tala ordentligt.
Arbour, som även har varit chefsåklagare vid de internationella domstolarna för Rwanda och det forna Jugoslavien, var en oerhört engagerad och lättpratad kvinna med stort engagemang och djup kunskap. Trots att hon lagt en lång dag av möten bakom sig ville hon träffa företrädare för olika grupper för att talas vid direkt. Vi var ett tjugotal företrädare för bland annat samer, romer, kvinnoförbund, Amnesty och sexuellt likaberättigande. Från samiskt håll var det Sametingets styrelseordförande Lars-Anders Baer, Peter Rohde från Samiska Rättsförbundet och jag själv för Svenska Samernas Riksförbund.
Vi talade om den återkommande kritik som Sverige får från FNoch om hur staten kan ta ansvar när samer inte har råd att driva sina frågor i domstolar och demokratiska forum. Arbour uppmanade oss att fortsätta vår kamp som hon trodde skulle få framgång. Hon drog parallellen till Canada som haft en väldigt negativ inställning men som 1982 avsatte statliga medel till stöd för urfolket så att de kunde hyra in toppadvokater som hjälpte dem i sitt förhållande till staten. Genom att frågorna kunde behandlas i domstolar kom de också upp på den politiska agendan och utvecklingen i Canada har enligt Arbour genomgått enorma förbättringar. Louise Arbour tipsade om att undersöka möjligheten att söka medel från FN:s demokratifond i New York som stödjer mänskliga rättigheter.
- Ni behöver bara vinna en gång, sedan kommer staten att dra öronen åt sig, sade Arbour.
Bakom mötet som ägde rum på UD stod Svenska FN-Förbundet.
Victoria - bedövad av Madam Justice lilla kvinnas handlingskraft och värme
Vad hände sedan med den finska skägglaven?
Kommer ni ihåg skogsavverkningen i Finska Lappland? Greenpeace och Samerådet engagerade sig hårt i kampen mot finska Metsähallitus som avverkade för rennäringen livsviktig urskog. Många vittnade om att påtryckningar utövades mot såväl forskare som TV-team. Men tack vare ett stort internationellt engagemang, dialog med investerare och offentliga aktioner har Stora Enso Som varit den största köparen dragit sig ur.
Såväl Metsähallitus som Stora Enso har utarbetat en policy för området och situationen har förbättrats även om det återstår en del.
Jag ringde upp Mattias Åhren, folkrättsjurist på Samerådet för att höra mig för. Åhren uppger att det pågår en domstolsprocess i området och att avverkningen är stoppad under tiden. Åhren berättar vidare att avverkningar genomförs med vissa förbättringar men uttrycker en oro för att bolagen söker kryphål. Inga avverkningar sker i det aktuella området men samma typ av skog avverkas nu i närliggande områden.
Rebecca Lawrence, forskare vid Stockholms universitet har studerat detta, hennes rapport kom i maj 2007
Enligt Lawrence är de berörda företagen mer benägna att leva upp till åtaganden för ursprungsfolk internationellt än på hemmaplan.
Klimatdiskussioner på Södra teatern
Gårdagens klimatseminarium som arrangerades av Svenska FN-Förbundet fördes som en soffpanel under ledning av journalisten Gabriella Ahlström i Södra teaterns vackra bar i Stockholm. Samtalen var mycket intressanta, inte minst de samiska företrädarna imponerade genom att hålla ny och spännande nivå som gör mig stolt.
Å ena sidan tycker jag att våra företrädare generellt är väldigt kunniga men det har hänt något mycket positivt när det gäller den sociala kompetensen, inte minst Malin Brännström, jurist på Svenska Samernas Riksförbund står i en klass för sig. Klimatseminariet i går var en samisk uppvisning i att kunna vara saklig, framåsyftande och sätta fingret på många viktiga aspekter. För rennäringen ligger klimathotet framförallt i att de ytterligare ökar trycket på betesmarkerna.
Kravet på förnyelsebara energikällor i samverkan med att barrskog och därmed avverkningar kryper upp mot kalfjäll innebär nya utmaningar. Men också den politiska viljan är tydlig; exempelvis projekteringstillstånd för uranbrytning baserar sig helt på det sökande bolagets ekonomiska förmåga att genomföra arbetet och tar varken hänsyn till mark- eller renägare. Också vindkraften kräver väsentliga utbyggnader. De samiska företrädarna var tydliga med att det finns visst utrymme för detta men att det är viktigt att samråda och föra en dialog med samebyarna för att hitta bra lösningar.
Rune Fjellmeim, generalsekreterare vid Arktiskta Rådets urfolkssekreteriat i Köpenhamn redogjorde ur ett internationellt perspektiv om hur urfolk kommer i kläm eftersom staterna varken erkänner deras rättigheter eller kompenserar dem för markintrång. Fjellheim pekade också på att Sverige gör sig unikt genom att reducera det samiska folket till att enbart avse de som utövar näringen renskötsel. Ingen annastans är etnicitet kopplat till vilket yrke man har. Övriga medverkande var Bo Kjellén, Philip Thörn, Försvarsdepartementet, tidigare utredare vid Klimat- och sårbarhetsutredningen samt Bjarne Örnsted, ämnesråd Jordbruksdepartementet.
Men det finns lösningar, många internationella projekteringsbolag en vilja och kompetens när det gäller socialkonsekvensanalyser på ett sätt som statliga bolag som tillexempel LKAB helt slår ifrån sig.
Senaste veckornas händelser
FN Förbundet om Samerna och klimatförändringarna
FN-Förbundet om Samekvinnors rättigheter och lagstiftarens utmaningar
Uppsala universitet, Gränstvist i Sameland
Demonstration mot gränskonflikt med Norge Saarivuoma demonstrerar
Nordiska Museets nya utställning SÁPMI
Victoria - er jojkare med Vicks blå i munnen
Minisemester och demonstration
Seminariet vid Uppsala universitet igår (och även i dag men jag hade bara möjlighet att närvara igår) var väldigt givande - känns som årets kanske viktigaste!
I morgon demonstrerar Saarivuomas sameby i Stockholm, samebyn har kommit ordentligt i kläm och såväl Norska som Svenska regeringen är oerhört passiva och brister i sitt ansvar! Följ Sarvuomas renar och samer på ett demonstrationståg genom Stockholm i morgon!
Dessvärre åker jag själv till Tallin - ett litet avbrott i vardagen med familjen vilket ska bli jätteskönt! Vi åker i kväll så jag säger "Hej så länge - vi ses på måndag!"
Läs om Saarivuomas kamp!
Victoria - demonstrerar i tanken - eller i färjan om man så vill!
Gränskonflikt i fokus vid Uppsala universitet
I morgon bitti slänger sig den urbaniserade nomaden på - inte under - ett snabbt framrusande tåg mot Uppsala. På T-centralen kommer hon att fånga upp Språk-Villle - eller i sanningens namn är det tack vare honom som hon kommer att hitta - till Uppsala universitet som är målet för expeditionen. Väl framme vid kunskapens porlande källa - eller vem vet kanske är källan en sprutande gejser? - skall hon lära sig mer om internationella gränskonflikter i sameland. Under två dagar hålls seminarium där de främsta av experter medverkar tillsammans med samer från den hårt drabbade samebyn Saarivuoma, allt under ledning av professor Hugh Beach.
På fredag demonstrerar Saarivuoma sameby - byn som får sina kalvmärkningshagar rivna av Norska myndigheter - emot folkrättsbrott som begås av såväl Sverige som Norge. Följ Sarivuomas renar och samer på en rejäl runda. Samling sker 09.30 utanför Engelska kyrkan i Stockholm, rajden går via viktiga hållpunkter och avslutas klockan 13.00 i Kungsträdgården.
Visste du att?
Den gränsöverstigande renskötseln sedan förhandligarna mellan Sverige och Norge havererade 2005 styrs av Lappkodicillen - en otidsenlig lag från 1751!
Är det konstigt att det blir problem?
Å vad jag hade önskat mig en knapp för att rösta på "Ja" eller "Nej" här!
Läs ALLT på Sarivuoma.se
Victoria - övar för konversation med de lärda
Det nya Sápmi
Det nya Sápmi kommer från norr och blir en förebild för Sverige och världen. Det tar fasta på utvecklingspotentialen i de samiska näringarna och bygger på samverkan. Tiden då man såg samisk kultur som en olönsam kulturyttring tycks närma sig sitt slut. Särskilt roligt är det att se mina två hemkommuner; Jokkmokk och Gällivare. I Gällivare uttalar man rennäringen som en kommunens basnäringar, inte illa med tanke på att stora bolag som LKAB verkar i området. Och till förvaltningen av världsarvet Laponia som omfattar båda kommunerna släpper man fram samebyarna som har stor kunskap om hållbar utveckling av markerna och hämtar sitt näringsunderlag därur.
Sameradion (2007-11-06), Gällivare kommun satsar på samiska näringar
Sameportalen, om Samförvaltning av Laponia
Länsstyrelsens pressmeddelande (2006) om samförvaltning av Laponia
Fjällfokus, (Fjällmistra 2004), om Samförvaltning i fjällen
Victoria - och det var roligt att se hur fin Nordiska Museets Sápmiutställning blev
Sverige svarar Europadomstolen
I går skrev jag om renbetesdomarna, att det tar så väldigt lång tid och att Sverige får internationell kritik. Den kritiken har bland annat bestått i att Sverige fått frågor ifrån Europadomstolen. Förfarandet är ovanligt och en indikation på att landet inte levt upp till sina åtaganden för mänskliga rättigheter. Sverige har nu svarat Europadomstolen, staten anser inte att den brutit mot europakonventionen utan hänvisar till att de domar som fallit har drivits på rätt sätt. Insatta jurister som jag talat med anser dock att lagstiftningen missgynnar samerna och grundar sig på statens perspektiv. Fortsättning följer.
Min tidigare blogg om detta
Victoria - er kompass i lagboken
Lundmark skriver på ny bok
Häromdagen talade jag med min favoritförfattare när det gäller samisk historia, docent Lennart Lundmark. Han arbetar just nu med att som han sade själv, "samla ihop sina tio senaste år" vilket kommer att resultera i en "ny" Så länge vi har våra marker. Boken beräknas finnas i handeln under nästa år, vilket är bra eftersom Så länge vi har marker är slut hos förlaget.
Victoria - sätter gärna tänderna i en till





