Cool samisk identitet pråder omslaget på årets
barnbokskatalog
Layout: Foajé, Petra Segerberg

Jag och lillen är nästan inventarier på öns bibliotek. Vid vårt senaste besök snubblade vi över Barnbokskatalogen som hade samiskt motiv på omslaget. Jag blev såklart nyfiken och ringde upp tjejen bakom layouten, Petra Segerberg på Foajé

Petra Segerberg gillar
starka färger.


Hej, vilken fin framsida! Hur kom den till?
- Hej, vad kul att du tycker det. Det har att göra med japanskt gatumode och svaren vi fick i en tävling vi hade i förra årets katalog.

Öh, japanskt gatumode?! Men det är ju snö, skotrar renar – och samer…
- När vi pratade om årets framsida ville vi ha barn med och dom skulle vara coola, ha identitet i gruppen. Ja, det låter förståss långsökt. Men temat för tävlingen var ”boken som jag saknar”, en del barn saknade böcker om vintersport. Vi funderade över vad det beror på och tänkte att kanske inte så många snowboardåkare skriver böcker. Det har egentligen inte att göra med det samiska men det kändes nära snön, det är estetiskt, fint och genuint. Mycket mode är så lika men det samiska är annat. Jag försökte tänka mig in i vad jag själv skulle göra om jag var ung och hade såna här saker omkring mig.

Har du samisk bakgrund eller hur kommer det sig att du har koll på accessoarerna?
- Nej Sofia som jag samarbetar med är från Göteborg och jag från Stockholm så ingen av oss har bakgrunden. Men jag är väldigt förtjust i färger och tittar mycket på textilier.

Jag tycker att det här är inspirerande, men många samer upprörs när kulturen används utanför gruppen.
-Jag känner till det och har tänkt på det, därför är det roligt att höra att det uppskattas också.


Vi struntar i den debatten. Jag tycker att Samiskt informationscentrum och andra borde använda dig nästa gång de vill göra något snyggt!
- Vad snällt!

God jul!
- Det samma!

Då och då intervjuar jag någon intressant och aktuell person. Nu får dessa en egen rubrik och återfinns under Intervju'n. Först ut är Rebecca Lawrence.

Rebecca Lawrence har arbetat med urfolksfrågor vid gruvor i Australien. Nu används hennes erfarenheter vid förhandlingar mellan storbolag och samer.
Foto: Victoria Harnesk

VHJOJK.SE INTERVJUAR REBECCA LAWRENCE, DOKTORAND VID STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH MACQUARIE UNIVERSITY I SYDNEY, AUSTRALIEN. LAWRENCE ÄR INRIKTAD PÅ URFOLK OCH AKTUELL MED EN RAPPORT OM HUR BANKER MÖRKAR SIN DELAKTIGHET I ETISKT TVEKSAMMA INVESTERINGAR. LAWRENCE ÄR SEDAN 2006 RÅDGIVARE TILL SAMERÅDET. SJÄLVKLART ÄR JAG INTRESSERAD AV VAD HON HAR ATT SÄGA.

Varför intresserar du dig för samiska frågor?
- Jag kom som utbytesstudent 1997, lockad av den "svenska modellen". Sverige har marknadsfört sig internationellt som förespråkare för mänskliga- och civila rättigheter men det finns en olöst problematik i förhållandet med samerna. Jag blev nyfiken. Jag hade forskat om urfolksfrågor och jobbat med dem vid guldgruvor i Australien. Det gav mig ett annat perspektiv som jag använt i Sápmi.

Vart i ligger de globala beröringspunkterna?
- Det är populärt att diskutera "globala" frågor men jag anser att kopplingarna mellan det globala, det nationella, det regionala och det lokala är det intressanta. FN:s urfolksdeklaration har ändrat den globala plattformen. Hur kan då en sameby använda deklarationen för att påverka en länsstyrelse eller en kommuns agerande? Hur kan en lokal protest mot skogsavverkning påverka ett företags möjlighet att sälja papper till sina internationella kunder? Hur kan ett EU-direktiv om förnyelsebar energi förändra politikers syn på nationella "behov" av vindkraft? Och hur påverkar det i sin tur redan hårt pressade renbetesmarker när internationella vindkraftsbolag söker sig till fjällområden?

Lawrence säger att många akademiker och politiker vill analysera saker i "det globala perspektivet" och överföra det till lokal nivå. Samtidigt som konflikter på urfolksmarker ses som "lokala konflikter" och inget annat. Lawrence intresserar sig däremot för hur lokala konflikter är kopplade till politik på många olika plan, och hur det som vi tar för givet som "globala processer" är oftast formade på många nivåer.
- Om vi tar för givet att politik styrs uppifrån blir vi paralyserade. Men om vi belyser de motstånd och möjligheter som finns så skapar vi utrymme till alternativa framtider, förklarar Rebecca Lawrence. 

Du finns med i förhandlingar mellan samebyar och markexploatörer, varför?
- Samerådet har länge jobbat internationellt för antagandet av FN:s urfolksdeklaration. Nu vänder de blicken tillbaka mot Sápmi för att applicera den. Samtidigt ökar de industriella aktiviteterna stort inom Sápmi. Samerådet använder internationell erfarenhet för att skapa lokala processer inför planerade exploateringar. Därför har jag varit involverad i ett flertal förhandlingar mellan samer och vindkraftsbolag, gruvbolag och prospekteringsbolag. Vi har jobbat väldigt tätt med Svenska Samernas Riksförbund, SSR, och berörda samer. Min roll som rådgivare är tvåsidig. Först och främst ska berörda samer kunna fatta informerade beslut om de planerade projekt de står inför. Det andra är att belysa för bolag de internationella normerna som de har att förhålla sig till, inte bara svensk lag. Men jag vill säga att jag lär mig mycket om "det samiska" under arbetet och är ödmjuk inför mitt förhandlingsuppdrag. Jag vill inte tala å någon annans vägnar när hon eller han kan tala för sig själv.

Har den svenska staten någon roll eller något ansvar?
- Bra fråga. Inledningsvis fokuserade jag på bolag. Men nu mot slutet av min avhandling är min åsikt att det framförallt är relationen mellan samerna och staten som är avgörande. Staten är dock kopplad till bolagsvärlden på många sätt, och vice versa. För det första finns det många statliga bolag inom Sápmi. För det andra, är det statsmakten som styr rättsväsendet som legitimerar de markrättigheterna som gör det möjligt för bolag att exploatera. För det tredje är det staten som, via arrendeavtal och skatter, tjänar pengar på den privata sektorns exploatering av naturresurser. Och vad gäller bolag så finns det allt för många som gärna utnyttjar det systemet till sin fördel utan att se till de internationella rättigheterna som finns.

Tack för pratstunden och god jul!
- Det samma!

Lawrence är aktuell med forskning om bankers mörkande av investeringar i kontroversiella projekt.
Investmentbanker leker katt och råtta, oktober 2008
Samtinget/Newsdesk om FN:s urfolksdeklaration, 2007