Nej min vita tvätt är rosa!!!
Det här skulle ha varit en ljus och lustfylld dag. Istället är den ångestladdad. Min vita tvätt har blivit rosa. Och låt mig säga så här: jag har aldrig kört så mycket nytt i samma maskin. En del var helt oanvänt - bortsett från det där gamla linnet med röd kant... Hur kunde jag låta det åka med?
Finns det någon med goda råd så kläm fram dem! Det är inte en uppmaning, det är en order. Det är priset för att läsa den här bloggen!!!
Jag har gjort följande; kört sköljprogram, tvättat på låga grader i Klorin, blötlagt i tvättmedel för vittvätt över natten, tillsatt rejält med Vanishgel nu på morgonen och det ska verka fram till lunch. Därefter blir det en sväng till i tvättmaskinen med Vanish och tvättmedel. Men tänk om det ändå inte räcker. Tänk om vi får använda mina blöta, söndertvättade kläder till att släcka majbrasan!
Victoria - desperat och stirrande
Redo
Men innan jag ger mig av måste säga det är oroväckande så lite det kommit på min lista "positivt om samer som jag startade häromdagen. Ett löfte om en ny "ordlista" - vilket är jättebra - och så Henrik Schyfferts öh, ja, jag vet inte vad man ska kalla det? Ja, hans inslag i underhållningsprogrammet Parlamentet.
Positivt listan finns under 14/4 "Vi målar en annan bild" för den som vill fylla på.
Victoria - er same under outfiten
Med kolt i Wien

Trött men nöjd framför Universitetet i Wien i kväll.
Foto: Imbi Sooman
För den som idag tycker att jag valt underliga bokstaver beror det pa att jag sitter jag pa Universitetet i Wien, en fantastisk byggnad mitt i staden som star i spröd grönska. Tack vare engagerade medarbetare, som Imbi Sooman och Jeanette Bergström, finns inom universitetet ett stort fokus pa Norden och Östersjöomradet. Dagens föreläsningar genomförs i samarbete med Svenska ambassaden och Österrichich - Schwedische Gesellschaft.
Jag gar omkring här i min kolt som passar klimatet perfekt men när jag steg ut fran pensionatet i morse tänkte jag att det skulle bli en san där dag da manga tittade. Flyktigt funderade jag över varför jag klär mig sa här - egentligen förstärker jag ju stereotypen om hur en same ser ut. Men, jag trivs ju i min kolt!
I Wien vänder dock ytterst fa pa huvudet, inga tanter kommer fram och nyper en i kinden och ingen ber att fa lukta pa en för att kolla om man är äkta. De som bor här är antingen väldigt artiga, självupptagna eller bara helt bekväma med att människor ser olika ut. För det kan väl inte vara sa att de inte SER att det gar omkring en person i färgglad folkdräkt och näbbskor!?
Oavsett hur det ligger till har jag hallit tva otroligt inspirerande forelasningar och dagen kommer att avslutas med en kulturkväll pa samiskt tema, vi kommer att fa se bilder av Kerstin Schröder och David Bacher som under de senaste tre aren besökt Leavas sameby och fotograferat vardagen som renskötare. Och i morgon gar en dröm fran min barndom i uppfyllelse - att fa se Spanska ridskolan i Wien.
Victoria - ert kolltyg pa vift
Stövlar på topp

Med Bootpin mår mina stövlar bra, hade jag hängt upp lappskorna så här i julas hade inte råttorna käkat upp skobanden!
Det var skönt att komma upp till Kiruna och snön en liten sväng nu när våren enligt metrologerna har kommit till Stockholm. Vi hade också turen att få se premiären av Tant Blomma av Kristina Lugn som spelades på Samiska Teatern. Föreställningen var välspelad och tragikkomisk men slutade så abrupt att åtminstone jag trodde att det var paus för första akt. Extra plus för skådespelaren Björn Johansson som talade en underbar stockholmssamiska, det var lite homovarning på den - men det skönaste jag hört på länge. Tummen upp för Johansson i ilsket grönrandig klänning.
Men VECKANS BÄSTA måste ändå vara mina stövlars räddare - min nya Bootpin! Nu är det färdigtsnubblat över vikta stövelskaft i hallen, slut med att stoppa tomma hushållsrullar i dyra stövlar och slut med tråkiga veck. Kolla in Bootpin som spar såväl stövlar som humör. I love it!
Victoria - med sträckta snygga skor
P.S. Bootpin finns på Designtorget också! D.S.
Toe Tube till kolten

Det här är ingen bra bild men den visar en bra funktion. Jag köpte "Toe tubes" på Lindex. Det är en liten snutt nylonstrumpa, ca en decimeter bred, som man enligt namnet ska ha på sin fot. För mig känns det helt obegripligt att någon skulle vilja gå omkring med en sådan. När använder man den? När man ligger på stranden? När man har en sko med öppen mitt? Eller när man går omkring hemma och är för svettig om fötterna för att ha på sig en hel strumpa?
Toe Tubs finns för händer också men då heter de något annat. I alla fall slog det mig att det finns ett användningsområde för denna lilla tarm - att dra ihop kolten nertill för att hålla vecken på plats. Antagligen fungerar det på plisserade kjolar också. Så jag köpte upp det lilla lager á tre par som jag hittade i extraprislådan.
Eko-tips: enligt samisk tradition kan du göra din egen Toe Tube genom att klippa av en snygg begagnad nylonstrumpa.
Victoria - föredrar hela strumpor
Möten och koltband
I dag har jag bokat in möten i stort sett hela dagen och sedan ska jag ut och kolla lite band till en ny kolt som jag beställt av min kusin. En annan släkting, L8Lee inspirerade mig till att ta lite nya grepp på bandsidan, eller snarare talade hon om hur snygg Lars-Ante Kuhmunens karesuandokolt var helt utan band. I alla fall så hittade jag häromdagen ett sjaltyg som jag blev förälskad i.
Victoria - och själv är jag tvagad ocjh fin
Upp med händerna här kommer kolten
Den här hände i somras, jag tror inte att jag har berättat om det. Jag var på plats i god tid innan ett uppträdande och det visade sig att jag skulle dela loge med "Barbados-Magnus" och hans gäng. Eftersom jag var tidig sade jag till arrangören att jag skulle hänga in min kolt och komma tillbaka lite senare. Men arrangören såg tveksam ut.
- Din vaddå? sade han.
- Min kolt! svarade jag.
- Jag vet inte... Magnus Carlsson... Arrangören skruvade på sig och sneglade mot vaktpersonalen som drack kaffe en bit bort.
- Det vore bra om den fick hänga... Men jag kan sätta den någon annanstans... Bara jag slipper ha den med mig, försökte jag.
Jag vet ju att det kan vara lite känsligt ibland och att en viss status kan råda när det gäller loger - och här blev det onekligen ett spänt läge. Arrangören såg rädd ut.
- Vad är det för något? avbröt arrangören mina tankar.
- Vaddå?
- Den här kolten? sade arrangören med en ny entusiasm.
- Som en folkdräkt ungefär, jag ska ha den på scenen, svarade jag.
- Åhh, svarade arrangören märkbart lättad och fortsatte i nästa andetag:
- Jag trodde att det var ett vapen!
Victoria - med sikte på scenen
Våga och vinn
Den här dojan fick mig att tänka lite nytt. Vi samer må vara rädda om att dela med oss av vår kultur men jag tror faktiskt att om vi bjuder till lite och ser till att vara med själv där det händer - då kommer vi att nå ganska långt och få mycket större förståelse för våra frågor! Jag tror att om vi vågar lite nytt för att nå nya målgrupper kommer det att gynna och öka intresset också för det traditionella hantverket.
Victoria - ert skonöre i vid vristen
Puma designar samiskt

Foto: www.sneakersnstuff.se
Idag släpper Puma skon SNS Puma Clyde som är designad med inspiration av den samsika kulturen. När Peter Jansson och hans kompanjon Erik Börjesson, Sneakersnstuff, tillfrågades att desiga för Puma tänkte de att de kunde göra något för den samiska kulturen som de tycker uppmärksammas allt för lite. Resultatet blev Puma SNS Clyde.
Läs hela min artikel i höstens nummer av Saminuorat. Till dess; surfa in på Sneakersnstuff och kolla in skon som är producerad mestadels av renskinn från Sverige. Nu drar jag iväg på releasepartyt för att kolla läget!
Victoria - er Puma över fjället
Modevecka i världen
Nu pågår Modeveckan i Stockholm, London Fashion Week och samtidigt dog modellen Eliana Ramos av svält. Det är andra gången som den stackars farmodern hittar ett av sina barnbarn död på grund av att de ätit för lite, i somras avled Elianas storasyster, modellen Luisel Ramos. Oerhört tragiskt, oerhört tragiskt! Som mamma till en liten tös blir man självklart bekymrad.
En gång frågade jag min mormor om gamla samiska skönhetskurer för inre och yttre rening och välmående.
- Puh, det var väl ingen som tänkte på hur man såg ut, det fanns annat att syselsätta sig med fnös mormor.
Sannerligen har nog livet förr varit både lättare och svårare och det verkar som att vi har kastat om alltihop så att det som var svårt en gång nu blivit lätt och vice versa.
Jag vet inte om våra samiska designers tagit sig ner till Stockholm. De står ju för fantastiska värden och kvalitet så det vore väldigt roligt att se dem i sådana sammanhang. Jag tyckte dessutom, med risk för att det här blir helt fel, jag tyckte att det var härligt och kändes rätt att vi som visade kläder på Ájtte under marknaden var helt vanliga tjejer och killar i varierande ålder och kroppsform.
För mig är det en stor glädje att Gudrun Sjödén vill vara med på min sida. Gudruns Sjödén har varit i Svensk och internationell modebranch i över trettio år. Det som är unikt och så fantastiskt med Sjödén är att hennes produktion helt bygger på idén om att det går att skapa kläder utan att våldföra sig på miljön, utan att offra vare sig de människor som tillverkar eller ska bära kläderna. Det har gått bra för Sjödén, hon omsätter nu 250 miljoner kronor världen över. Många har uppmärksammat framgången och försöker följa Sjödéns fotspår.
Gudrun Sjödén om modellsvälten http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,1002108,00.html
Aftonbladet artikel om Eliana http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1001873,00.html
Gudrun Sjödén http://www.gudrunsjoden.com/butik/assets/mallar/start_0/start_0.html
Min egen klädtjej Sara Svonni
www.sarasvonni.com
Victoria - lagom och lycklig
Vad köper du egentligen?
Jag har tänt mitt ljus, dricker en kopp kaffe. Käkar en macka, morgonkaoset har lagt sig. Jag fortsätter min påbörjade livsstilsfilosofi här vid datorn. I dag ska jag och barnen åka till Gällivare och gå på vårdcentralen. Tio mil blir det om man räknar båda vägarna. Resan tar lika lång eller kort tid, det beror hur man ser på det, som att förflytta sig mellan två stadsdelar i Stockholm. Bussarna går sällan, ungefär två om dagen på vardagar och ingen vissa helgdagar. Så här gäller det ha både bil, körkort och stålar att tanka för.
Jag funderar lite över att man inte har lust att shoppa speciellt mycket här i byn. Kanske för att det inte finns särskilt mycket att handla, det är Ica, Grillen och Porjus Allehanda. Men de har å andra sidan det mesta man behöver. Det blev inte särskilt många julklappar i år. Vi fick i hop allt utan stress dagarna innan julafton. För ovanlighetens skull hade vi ganska bra koll på vad som efterlängtades - tror jag. Kanske berodde det på att vi hade haft tid att umgås med folk så vi visste vad det behövde. Förra året firade vi en överdådig jul med massor av pynt, klappar och dignande julbord. Det är enda julen vi firat i lägenheten på Lidingö och vi ville göra den till något extra. I år satte vi inte upp ett enda julpynt bortsett från en minijulgran som fungerar som sänglampa. Otroligt skönt, det betyder att endast 30 sekunder kommer ägnas åt att städa undan efter julen.
När man läser tidningsrubrikerna känns det väldigt skönt att det inte blev några hysteriska julklappsinköp. Återigen kritiseras klädkedjan Indiska för att de betalar ut dåliga löner till dem som arbetar med produktionen. Jag tror att vi alla måste inse att det kostar att producera och konsumera. Det vore antagligen en fördel om allt var lite dyrare så att vi tvingades fundera över vad vi verkligen behöver och vill ha. Men framförallt måste vi komma ihåg det mänskliga värdet och ställa frågan. Vill jag handla till så lågt pris att barn får vada omkring barbenta i giftig vätska för att färga kläder?
Läs mer om Indiska
http://www.dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2006%5c12%5c28%5c5061
Rena Kläder
http://www.renaklader.org/
Victoria - ert filter i dyngvattnet
Mormor fixar
Min mormor är här, bättre kan man inte ha det. Hon är till stor hjälp både i mitt arbete och med barnen. Mormor hjälper mig att få ren kolten, jag insåg förskräckt att vissa fläckar snart skulle ha firat tjugoårsjubileum. Men nu är det slut med dem. Och likaså med hål och spruckna sömmar. Tack vare mormor! Dessutom gjorde hon ett översättningsjobb för ett tyskt bolag som textar en svensk film där det finns samiska samtal med. Kul! Nästa uppdrag är att dekorera om instrument som jag har köpt till JazzÅjojkföreställningarna. Helt ovärderligt, dessutom har mormor på något underligt vis tid att ge barnen den där kärleken som man själv allt för ofta skjuter på framtiden.
Victoria - med frid i sinnet
Ryssjalens återkomst

Ryssjalen åker tunnelbana på väg mot city
Foto: Privat
Jag var ju ganska sen med att avlägsna min gamla ryska sjal med tryckta blommor från kolten. Trivdes bra med den, men kände mig alltmer som en relik från Ivan den förskräckliges tid. När jag liksom Sovjetunionen väl mötte den moderna världen kändes det på många sätt skönt - trots att Ivans skugga fräste i mitt öra att jag skulle sätta tillbaka sjalen. Det enda han åstadkom var att övertyga mig än mer om att jag gjort rätt.
Döm om min förvåning när jag nu allt oftare möter den gamla ryssjalen på trendiga tjejer i stan. Den åker ganska ofta tunnelbana från Lidingö till T-centralen - och det är inte mig den slagit följe med. Jag får nog fundera på det här igen. Hörde att näbbskon är på frammars också - sån tur att jag inte gjort mig av med den.
Victoria - kommunismens och modeindustrins ofrivilliga offer
Herrmode i höst

Det är manliga kläder som gäller på kvinnor i höst. Foto: Privat
Fyrans morgonsoffa presenterade höstmodet för en stund sedan. Det är manliga kläder som gäller - även på kvinnor. Manligt är kvinnligt konstaterades det och kvinnliga modeller poserade i kavaj, slips, frack, fluga och hatt. Ja, de hade ju inte allt det på sig samtidigt.
Höstens mode passar alltså den samiska kvinnan väl eftersom hon, åtminstone längst i norr, redan fattat grejen och gärna bär militärens gröna byxa, M59, tillsammans med keps och Helly Hansen. Det är alltså helt rätt i höst bara man tänker på att bära en kvinnlig sko till. Ut med Graningekängan och in med en nätt sko med klack. Jag är lite osäker på vilka accessoarer som gäller men det känns som att det finns utrymme att välja och jag spår att både salongsgevär och Gucciväska passar lika bra.
För det festligare tillfället ska man inte rädas att öppna den sin man eller brors garderob (om han har någon) och plocka ut en herrkolt med hög krage. Bär kolten med eller utan bälte, med kom i håg skorna. Det är pumps med rund tå som gäller. Herrmössan är ett måste, har du problem med att den är alldeles för stor lånar du bara ett par kalsonger och fyller ut mössan med.
Victoria - tipsar om mode
Nya scenkläder på gång
Jag har ägnat förmiddagen åt att klacka omkring i vardagsrummet med sista provversionen av min nya klänning. Det är ett jättespännande projekt. Jag har anlitat den samiska sömmerskan och designern Sara Svonni för att skapa nya scenkläder till JazzÅjojk konserterna som drar igång under senhösten.
Sara bor i Tärnaby, jag var förbi henne i somras - kul att se Stenmarks hemby också. Idag kom Sara förbi här på Lidingö och det känns som att detta kommer att bli riktigt, riktigt bra. Det blir lite bar kropp både upptill och nertill, det blir lite snävt och lite vidd. Det blir renskinn och tradition i modern tappning - ja, lite vilt och vackert!
Sara Svonni designade tillsammans med Ann-Sofi Fjällström Anja Perssons klänning vid Idrottsgalan 2002. JazzÅjojk spelar bland annat på Ája vid Jokkmokks vintermarknad i februari 2007.
Sara Svonni Design
http://www.sarasvonni.com/sve/home/id1.asp
Sara och Ann-Sofi finns på Bohus Slöjd i Göteborg 5 - 10 oktober
http://www.sameslojdstiftelsen.com/?cat=1
Tärnaby
http://www.tarnaby.se/
Victoria - snart klädd…
Visa upp dig på Skansen
En äkta lapp!!!
- Lappen, lappen, det är helt fantastiskt ropade han.
Koltvård
Finns det någon som vet hur man tvättar en kolt? Jag vågar inte ens lämna in min på kemtvätt för att jag har hört för mycket om kläder som förstörts.
Victoria - opps, måste dra
Kul film förresten den där i går kväll!
Uppe i ottan på väg till Umeå
Umeå http://www.samiskaveckan.sapmi.net/
Victoria - ännu i nattsärken
Håll i er här kommer jag
Victoria - sömning men full av kraft
Inte folkdräkt på krogen
Victoria - i näbbsko och tofsar
Dags för julbord
Och när man ska träffa människor i innerstan ska man ju se proper ut, därför på gick den vilda jakten på kläder hemma hos oss i morse. Det är en av de absolut svåraste jakterna man kan ge sig ut på. Kolten är jag just nu allmänt less på - jobbar för mycket i den.
Men om man inte tar på kolten, vad ska man ha då? Hittade en tröja som i och för sig var relativt ny, alltså inte från 80 eller 90-talet, men eftersom jag väntat barn i den har den fått en lustig form. Handlade lite i våras men det blev ju sommarkläder och nu är det - vinter.
Överhuvudtaget finns det inte mycket att säga om det som är i garderoben - för den var d-vligt tom. Nu sitter jag redo och stramar upp mig i en skjorta som är aningen för snäv. Det är bra för det betyder att jag inte kommer att kunna äta för mycket utan att riskera att knapparna spängs. Och det vill man ju inte.
Julmenyn på Mårten Trotzig (dit jag ska) http://www.martentrotzig.se/jul.html
Victoria - känner redan skinkdoften i näsborrana
Jag ska mitt ansvar som modelejon
På höga klackar över tallheden
När vi satte oss i bilen för att åka de 18 milen hem nämnde hon att vi skulle stanna till i skogen och jobba med lite förberedelser inför vintern.
- Det gör väl inget?
- Va, öh, nä. Nä det går bra, det är klart att vi ska göra det när vi ändå är i närheten, sa jag.
Ja, så vinglade jag iväg över den mossiga tallheden.
- Snygga skor, det tänkte jag direkt, sa hon.
Väl hemma i hennes kök tittade jag ut över den glittrande sjön, som ligger precis nedanför huset. Höstens färger brann i träden och luften var frisk. Det kom ett stilla regn och jag funderade på hur fort det går att tappa bort sin vardag, när man lämnar det för en annan. Det går så fort att man knappt hinner blinka. Högklackade stövlar, i mocka som blir blött på nolltid. Hur kunde jag ens få för mig att det vara sådana jag skulle ha? Och mina naglar sen, de är ju alldeles för långa.
Uppklädd eller utklädd?
- Jag är inte utklädd, jag ser ut så här, mumlade jag när hon lagt på.
Det här var länge sen, men ibland blir det alldeles extra tydligt att det samiska och de svenska är två paralella världar, som när någon tror att man klätt ut sig när man i själva verket har klätt upp sig.
Victoria - dressed for success
Femton franska gynekologer
Frågan blev hängande i luften och jag rodnade. Som kvinna blir man naturligtvis smickrad. Tänk att lilla jag, bland alla dessa smäckra fransyskor, kunde få en så luttrad man som en gynekolog att fundera över mina underkläder. Och han hade dessutom frun med sig.
Förmodligen kom även fransmannen på sig, han tillade snabbt ”jag forskar om underklädernas betydelse för svampsjukdomar i underlivet”. Upp som en sol och ner som en pannkaka.
Victoria - Er pannkaka på golvet
Söt hundvalp eller kärnavfall
Alla som har gått ut i kolt på platser där man inte förväntas befinna sig som same, alltså på de flesta platser utom i en renhage, har nog minst ett par egna historier om händelser som utspelat sig, enbart på grund av klädseln. Att bära kolt leder till samtal med människor man annars aldrig skulle ha kommit i kontakt med. Det är litegrann som att gå ut med en söt hund eller med ett litet barn. Förutom när man befinner sig i konfliktområden då det snarare är som att bära omkring på kärnavfall som man letar någonstans att dumpa. Jag har genom min dräkt, kulturtrasan, gjort många spännande bekantskaper.
Victoria - bärare av, ja vad vet jag?
Lantromantiken finns bara i modemagasinen
Bilden av mig själv syntes på fönsterglaset mellan fläckar av fingeravtryck och ihjälklämda mygg, med eller utan blod när jag lämnade stugan. På fötterna hade jag… ja, just det; prickiga gummistövlar Helt rätt! med ett litet minus för att fläckarna är av målarfärg. Jag hade ingen volangkjol, synd det är ju årets plagg, men väl en militärgrön secondhandjacka av modell Fjällräven, 70-tal. Också helt rätt, i och för sig inte köpt utan bara nedplockad från en krok under hatthyllan, vilket inte är helt bra eftersom det betyder att någon i familjen har använt samma jacka i trettio år! Som kronan på verket var håret precis så där slarvigt uppsatt som i modereportagen, att hårsnodden bestod av gummibandet från en begagnad trosa är ju faktiskt en helt annan sak.
Till lunch när huvudet normaliserats lagade jag färsk fisk från den lokala, romantiska fiskarn, en släkting som tycker mycket om starka drycker, men som likväl utgör den lokala fiskaren. Måltiden tillagas på gasolkök. Jag använder gamla emaljsilar, udda porslin, som konstigt nog bara känns gamla, udda och kantstödda och inte det minsta retro-romantiska när man anväder dem, stearinljus och här finns hembakt bröd, råttorna åt upp det vi köpt med oss. Sedan min välartade och väluppfostrade familj slukat maten och krypit in under myggnätet i sovrummet och jag tagit hand om disken, diskmaskiner finns ju inte denna typ av kök, begav jag mig ut.
Lattedrickande är ju något varje chic storstadsmamma ägnar sig åt och jag är inte sämre, men lite smartare för jag lämnar barnen hemma. Jag tog stigen till det lilla fiket som är öppet ett par timmar om dagen för fjällvandrare sommartid. Dock ej för skoteråkare vintertid. När jag stängde igen stugdörren, märk väl inte kåtadörren, fick jag syn på min spegelbild i glaset på fönsterrutan.
Trots att nästan varje detalj är helt rätt blir helheten något helt annat. Det blir inte så där glammigt och chict. Jag såg ingen, i och för sig mötte jag heller ingen, men jag kan inte tänka mig att någon skulle benämna det som en särskilt lyckad trendfaktor om jag hamnat på bild som jag såg ut. Möjligtvis hade någon hört av sig från ”Fab five”, ”Stylingakuten” eller i värsta fall från ”Extreme makeover”. Om det beror på min längd,156 cm, vikt, 55 kg, en halvmeter för kort och tio mjölkpaket för tung, läget på stugan, för långt från Stureplan, doften av myggmedel i stället för Chanell vet jag inte.
Möjligtvis är det så enkelt att verkligheten, med avsaknad på el, wc och silikon, inte är helt kompatibel med reportagebilder. Eller så beror det på att blanka tidningssidor inte luktar blöja, svett och myggmedel.
Hur man än vänder sig har man uppenbarligen ändan bak - Victoria






