Ja nu är det bara att inse, det man inte hinner i kväll kommer inte att bli gjort. Julen kommer i alla fall det kan vi vara säkra på. I förmidags tog jag mig ut i Stockholms överdingnande juldjungel. Överallt fanns glitter, kläder, leksaker, godis. Julpyntet reas redan på halva priset.

Det verkar finnas en helt outsinlig massa av mat och tillbehör. Det är den första julen jag firar här nere, vi brukar alltid åka upp till Gällivare. För även om pepparkaksdegen alltid är slut där så finns det snö och julefrid så det är värt att åka de 120 milen dit. Men det ska ändå bli roligt att fira här nere, vi har bjudit in hela Mats familj så det blir en hel del jobb men kul blir det nog.

Mitt i allt detta kom jag att tänka på en antijulafton som jag och min kusin försökte fira när vi var i 14-års åldern. Inga julklappar skulle vi ha. Inga klappar skulle vi ge och vi skulle tillbringa kvällen i en torvkåta på kusinens gård. Tyvärr hade kåtan förvandlats till förråd och vi slet hårt med att få bort så pass att det gick att elda i den. Det gick inte.

Men skam den som ger sig, vi snodde en marschall utanför ett grannhus och kurade ihop oss. Men eftersom platsen för detta antijulfirande ligger ovanför polcirkeln blev det snabbt för kallt så vi gav upp och gick hem. Där väntade naturligtvis julmat och klappar även på oss trots att vi inte delat ut en pinal själva.

Victoria - firar i år en överäckligt julig jul