I fjällen är allt vitt. Vitt, vitt, vitt. Men allt är inte vad det ser ut att vara. Tittar man riktigt noga kan man här och där se en snabb rörelse. På platsen där man såg något lågt ihop böjt med två vita kullar står plötsligt en eller flera människor och trycker ned fliströjor innanför täckbyxorna. De gungar till en aning framåt uppåt när dragkedjan dras igen. Så på med jackan. En gul fläck trampas ned i snön, ibland tillsammans med en bit ihopvikt papper.

Det som fick mig att reflektera över fenomenet är att Niila, snart två år, var väldigt intresserad av gå på pottan och göra både det ena och det andra sedan han kom hem från fjälls nu efter påsk. Han som obekymrat har levererat allt i blöjan. På sin höjd har han tidigare tittat förundrat på skådespelet när han pinkat i badkaret. Men nu har ett sällan skådat intresse uppstått och det kan inte bero på annat än att han sett allt kissande i fjällen. Ute i snödrivor, mot träd och inomhus i hinkar.

Victoria - ät inte gul snö