ANNONSER
Samisk kultur står för hållbar
utveckling, god livskvalitet och
genuin kunskap.


22369-115






Dokusåpor skapar nytt Sápmi

Den här veckan har varit kul - men tuff. Snabbt räknat har jag uppträtt eller föreläst för över 800 personer, gjort en radio- och en tidningsintervju samt hänvisat ytterligare två journalister till minst fem intervjupersoner. Plus 1790 besök på bloggen. På fem dagar. Det känns jättebra!


Till en av journalisterna - som var inne på temat nya vindar och att händer något nytt i det samiska - drog jag en slutsats som jag tidigare tänkt men inte formulerat. Jag tror att dokusåporna har haft en positiv inverkan på samerna. Konstaterandet är lika överraskande som att medlemsskapet i EU var bra för samerna.


Att fläka ut sig och prata om struntsaker i media har inte varit väl sett i samiska kretsar. Den platsen har varit vikt för dem som erövrat riktig kunskap som är värd att lyssna till. För visst är det väl de som ska komma till tals - om de vill - i stället för att världen ska störas med en massa oviktigt strunt?!


Fel. Fel. Fel. Jag tror tvärt om att lite trevligt småprat ökar intresset och bidrar till utveckling. Och det är där mina damer och herrar som dokusåporna kommer in. I Dokusåporna tar vanliga människor för sig. Åt helvete med dom som anser sig äga den riktiga kunskapen. Hurra för dem som har kul, som vill leva - och som kan skapa igenkänning hos vanliga tjejer och killar.


En tung och grå svensk företagsledare sade till mig "om jag var ung skulle jag ha varit med i en dokusåpa". Jag blev så förvånad. Kunde inte tro mina öron. Skulle han? Han som besatt verklig kunskap! Jag var stum. Han såg på mig, visste vad jag tänkte "vi hade inget val, vi hade inte den möjligheten" sade han.

Och det är väl det. Det nya Sápmi har ett val. De nya samerna väljer. Vi bär endast små rester av våra far- och morföräldrars etniska förtryck. Vi väljer utifrån oss själva. För vi vet att vi lätt kan välja om igen.


Hur det kommer att sluta vet inte jag. Men över Sápmi blåser förändringens vid och jag tänker bana väg för den.



Victoria - en blåsbälg i glöden


Nya vindar över samerna

I går kväll uppträdde jag på ett jättevackert norden-tema på ett av Stockholms större hotell. Det var magiskt att blicka ut över is-skulpturer, fjällmotiv och en isprinsessa på skridskor. En fantastisk inramning och bra ljud. Roligt!


Innan dess hann jag förbi Denim Demons  fest på Riche. Bröderna Olsson firade sina samiska jeans återkomst till huvudstan efter sex månaders slitningar i fjällmiljö. I baren fanns förutom brallorna, bilder från norr och läckert samiskt tilltugg. Så himla kul med allt nytt som händer.


Också tidningen Samefolket har noterat att nya vindar blåser. Förutom att det har vinkraftspecial gav de i senaste numret tummen upp till svensk massmedia som blivit bättre på att publicera artiklar med samiskt innehåll. Visst är det så - även om det ännu finns mer att önska - och självklart ska de journalister som anstränger sig ha cred för det finns ett stort motstånd!


Men jag tänker att det kanske också beror på att vi samer förändrat oss. Vi är inte lika inbundna som vi varit. Vanliga samer låter oss följa deras liv i TV, vi har sett dem naturnolla, hoppa jämfota på savanner, talangtävla och dejta i TV. Vi kommer också fram med roliga produkter - som jeansen - av bra kvalitet och har lärt oss att inte bara skrika rakt ut när en TV-kamera dyker upp.


Här om veckan var Sofia Jannok  på TV - tyvärr missade jag det - och någon har frågat om jag inte är rädd för konkurrens men på det finns bara svaret "Nej!". Jag är faktiskt skitbra på att lyfta fram och rekomendera andra och det är stolt över. Jag tror att ju fler vi är som syns och håller på desto mer ökar intresset för den samiska kulturen och då blir det också lättare att skapa uppmärksamhet och med det kommer politiska förändringar. Och det är egentligen förändringarna jag är intresserad av. Men vi ska ha kul på vägen också.



Victoria - ett stilla isklirr i böljande vatten


 


Trött men nöjd

Oj så gudomligt trött jag är. Det blev en sen kväll i Leksand i går kväll efter en helkväll på bio med Kautokeino - Upproret och efter en förmiddag på ett gymnasium. Runt 200 personer slöt upp på bion, helt klart godkännt, till och med många sade Bio Kontrast som arrangerade. Tack alla som kom, tack för alla frågor, ert engagemang - ni gjorde kvällen minnesvärd. Ett minne var också att få bo på den vackra Herrgården Korstäppan där jag hade förmånen att övernatta, jag kan verkligen rekommendera den som har möjlighet att bo där. Ett helt underbart boende på alla sätt!

Tåget var dessvärre som alltid försenat vilket tyngde dagen. Tur i alla fall att det det var i dag. Men jag tar nya tag. I morgon: nytt gymnasium, nytt tåg och nytt uppträdande på kvällen. Kul med mycket jobb men nu ska jag sova. Over and out!

Radio Dalarna gjorde ett inslag men jag kan tyvärr inte hitta det, vet någon vart det är får ni gärna skicka länken.

Victoria - ett andetag i etern

Nej till nya nya grundlagen

(På måndag 26 januari går Kautokeino - Upproret i Leksand med efterföljande föreläsning, läs mer nedan, nu över till något helt annat innan kryper till kojs för jag har jättemånga föreläsningar i morgon).



 

Samerna är norra Europas sista urfolk men förutsättningarna för kulturens överlevnad undergrävs allt mer, och utan en politisk vilja hotas den att gå under. Men i det nya förslaget till grundlag betecknas samerna enbart som en av landets fem erkända minoriteter. Både Sametinget och Samerådet reagerar starkt mot förslaget.


Trots att riksdagen redan 1977 erkände samerna som urfolk i Sverige väljer alltså grundlagsberedningen att negligera samernas särskilda ställning. Det är en tydlig signal och en markering att Sverige inte respekterar sitt urfolk.


Sametingets ordförande Lars-Anders Baer har tidigare fått information om att samernas status som urfolk skulle ingå i det nya grundlagsförslaget. Så är alltså inte fallet vilket har fått både Bear och Samerådets människorättsjurist Mattias Åhrén att regera starkt.


Åhrén säger till Sameradion att det undergräver förutsättningarna för samiska rättigheter, bland annat hotar det rennäringens rätt till land och vatten. Rennäringen utgör grunden för den samiska kulturen, den är redan idag starkt hotad och helt beroende av tillgång till betesmark. Enligt Åhrén är det bättre för samerna att inte omnämnas alls i grundlagen än som en minoritet.


Sverige har under lång tid kritiserats av FN:s kommittéer för mänskliga rättigheter och rasdiskriminering för att inte leva upp till sina åtaganden gentemot samerna. I jämförelse med grannländerna ligger Sverige efter. I den Finska grundlagen omnämns samerna som urfolk med särskilt skydd. Även Norge, som också står inför att revidera sin grundlag, förväntas befästa samernas urfolksstatus. Norges kung Harald och uttrycker att landet är byggt av två folk, samer och norrmän.


Samtidigt som grundlagsberedningen lägger sitt förslag blir den ekonomiska och sociala situationen allt mer förtvivlad i samebyarna, många unga renskötare tar sina liv.


Sametinget säger nej till nya grundlagen

Åhrén om grundlagsförslaget, SR
 


RELATERADE ARTIKLAR
Om självmord bland samer, DN, 4 januari 2009
 Professorer "Den samiska kulturen kommer att utrotas", DN 2005
Christina Allard "Den samiska rätten saknar skydd"
 


Öppna föreläsningar - uppträdanden

Samisk filmkväll i Leksand (OBS I MORGON MÅNDAG!)

Visning av Nils Gaups film Kautokeinoupproret, därefter Cafékväll med jojk och samtal om samer i historiskt perspektiv och framtid.

Tid och plats: Måndag den 26 januari, kl. 19.30 - 22.00, Biograf , Leksand
Entré: 60 kronor
Arrangör: Bio Kontrast


Föreläsning i Södertälje
Ingår i vårens föreläsningsserie "Alltid på en måndag" i samarbete mellan Luna kulturhus och NBV.
Tid och plats: Måndag den 16 februari, kl. 18.30 - 20.00, Luna Kulturhus, Södertälje
Fri entré!
Arrangör: Södertälje kommun och NBV Stockholm län


Föreläsning i Stockholm
Ingår i NBV:s föreläsningsserie "Alltid på en måndag" i Stockholm.
Tid och plats: Måndag den 23 februari, kl. 18.00 - 19.30, NBV Stockholms län,
Jungfrugatan 5, Östermalm
Fri entré!
Arrangör: NBV


Vad döljer sig där under

Äntligen har jag plockat bort de irriterande stygnen som gjort att jag knappt kunnat kamma mig. Nu ska jag inte skriva ett enda ord som har med den översta delen av kroppen att göra på månader. Så skönt! Jag har också gjort bort ett möte som krävt tankearbete, lillen har frisknat till och gått på dagis. Så livet böjar återgå till det normala. Nu vänder jag på ett virrvarr av högar där allt känns lika väsentligt och svårprioriterat. Slumpmässigt lyfter jag på papper, försöker minnas vad som liger vart och vad som - gud hjälpe - inte finns på papper. Det mesta borde typ, varit gjort förra veckan. Men nu är det i alla fall dags.


Situationen påminner mig om ett fynd jag gjorde i tisdags, och får mig att leta fram en kopia jag tagit på en box. Jag tittade jag på kartonger för det spel med konversationskort som jag och Ville Söderbaum arbetar fram. Förvånad hittade jag bland produktproverna memoryt "Ett år med en renskötarfamilj", ett pedagogiskt spel med lärarhandledning och bok som riktar sig till yngre barn, manus & Ide: Anne Pavval, utgiven av Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2007. Säkert användbart!

Produktblad, memoryt.

Victoria - handpåläggare på högarna

Minoritet med urfolksstatus

God natt! I morgon förmiddag ska föreläsa vid Södertörns högskola där dom har Sveriges enda lärarutbildning med inriktning på minoriteter. Jättekul!

Morgondagens blogg kommer att handla om det nya grundlagsförslaget där samer endast omnämns som erkänd minoritet och inte i den urfolksstatus de fick av riksdagen redan 1977.

Victoria - drar ned nattmössan och rullgardinen

Nu kan det bara bli bättre

Senaste veckan har varit helsnurrig. Förmodligen har jag retat gudarna. Men jag vet inte vad jag gjort. Så det är svårt att göra bot.


I lördags lämnade jag Porjus och huset som för dagen bjöd på fruset avlopp och förvandlade mig till ofrivillig rörmokare mitt i packningen. Tillsist lämnade jag den frusna skiten till förmån för att hinna med tåget. Passade på att duscha i Gällivare. Där upptäckte jag förståss att han lillen var full i vattkoppor. Så där har det fortsatt.


Tjejen som fått min plats på Idrottsgalan blev sjuk, likaså min man. När så barnvakten kom in blek och med bruten arm genom vår dörr kändes det helt sanslöst.


Jag ställde in Umeå resan. Tog med mig Erika Unnes och gick på galan. Ramlade visserligen ner för en trappa och fick några nya blåmärken men det var på det hela jättetrevligt. Fantastiskt god mat, trevligt sällskap och bra underhållning. Men varför var det bara en enda kvinna som medverkade som artist?


Jag är mer för att sporta själv än för att titta på den men när Charlott Kalla mottog det förnämliga Jerringpriset väcktes lokalpatriotismen och jag jublade för fullt! Lite bekymrad blev jag dock när Carolina Clüft höll ett bättre tal än nyhetsankaret Elisabeth Höglund som med manus i handen berättade om sin bakgrund som kvinnlig cyklist på 70-talet.



Victoria - idag med huvvet upp och fötterna ner


Resandet tar fart igen

I dag är det dags att packa ihop kontoret och Porjuslivet för den här gången. Tråkigt som det är, nu dessutom med huvudvärk, jag ska inte lägga onödig tid vid datorn vars skärmljus gör det sämre. I morgon går tåget till Stockholm och på måndag är det dags för styrelsemöte i Umeå. Därefter en jobbspäckad arbetsvecka, men jag får nog avboka min tid hos tandläkaren för det går inte att ligga på bakhuvet.

Lika bra att jag avstod från att gå på idrottsgalan. Min nya frisyr (rakad och sydd bakskalle) hade inte platsat där. Jag tror inte ens att den nya kolten hade uppvägt eländet. Broddar mina vänner, man ska ha broddar. Och skidstavar.

Nu i alla fall: over and out från Porjus.



Victoria - ett köldgrad på väg mot varmare luft


Skallen är ens egen huvudvärk

Urk vilken dag. I går kväll halkade jag på väg in och slog bakhuvet mot tröskeln. Eländet slutade med att jag klockan sex i morse satt med fyra stygn i skallen i 28 minusgrader på busshållplatsen utanför min gamla skola i Jokkmokk. Framför mig låg Ájtte fjäll- och samemuseum stilla och tomt. Till vänster om mig slumrade Samernas utbildningscentrum sött i kölden. Jag frös, utan långkalsonger, utan plånbok och utan telefon. Men med en betald bussbiljett. Tack mamma.

Vården var bra, men några frisörer är de inte på akuten - min nya frisyr är förstörd. Det positiva är att personalen på sjukstugan nu är uppvämda inför alla skallar som lär behöva tas om hand när vintermarknaden tar fart om bara någon vecka.

I dag har jag inte ens lyckats få iväg lillen på dagis. Vilken tur att mormor är här och hjälper till.


Victoria - undrar om det verkligen är bättre att ha det glatt än gå i lera och sörja?


Ett ord för sameland

Suovas och Sápmi är ord som platsar i Saol:s 14:e upplaga.
Bild: saol.se



För något år sedan fick invandrarna med ordet "guzz" för tjej och "Chorizo" för den kryddiga korven i Svenska Akademiens Ordlista, Saol. Idag har jag gjort slag i en gammal tanke och tillskrivit Saol med förslag på att införa "Suovas" för rökt renkött och "Sápmi". Ord som platsar bra i den fjortonde upplagan.


Sápmi är samernas traditionella land som sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Genom Sveriges internationella åtaganden riktas allt mer fokus på Sápmi, begreppet förekommer allt mer i media och i företagsnamn.


Suovas är saltat och rökt kött, företrädesvis av ren. Suovas på reninnanlår blev den globala rörelsen Slow Foods första svenska precidiaprodukt. Suovas betyder i sin grundform rök på samiska, att göra suovas är ett sätt att konservera och smaksätta enligt samisk mattradition. Nu är suovas en internationell gastronomisk delikatess.



Victoria - en tipsare bland raderna


Musklerna men inte i hjärnan

Dagarna i Porjus börjar lida mot sitt slut. Till helgen åker jag och lillen ner. Bu! Det har varit skönt att vara här, visserligen orsakar vistelsen en hel del träningsvärk. Snöskottning och ett evigt kånkande på grejor i huset som vi renoverar håller en i form. Konstigt nog märks det inte på figuren, känner mig tyngre för varje dag. Men kanske är det musklerna som växer. Dom ska ju vara riktigt tunga dom. Musklerna.

I dag funderar jag dock mest på om jag är riktigt klok. Jag tackade nej till att gå med på Idrottsgalan i Globen på måndag - eftersom jag skulle på styrelsemöte Svenska Samernas Riksförbund i Umeå. Jodå, plikten framför allt. Hrm. Finklätt skulle det vara på galan så jag antar att det inte var läktarplats med skymd sikt bakom ett trappräcke. Men, men vad är väl en bal på slotten...

Inför mötet i Umeå behöver jag då inte fundera över finklänningen jag inte äger. Men jag har faktiskt just fått min nya kolt så jag kanske hade invigt den. Stort tack till min sömmerska och släkting, Irene, du har gjort ett jätte bra jobb. Som vanligt! =)


I dag fortsätter arbetet med min webbsida.

Victoria - askungen på möte


Och än slant det hit, och än slant det dit...

I dag arbetar jag med webbsidan, det medför att bilder och annat far om kring. Det är alltså inte din dator det är fel på. Ber om ursäkt och arbetar på att få allt under kontroll.

Victoria - en bedrövlig webbadministratör

Hjälp varandra

Det är inte så lätt att vara same. Egentligen är det inte lätt att vara människa överhuvudtaget men det går alltid att underlätta. Om man vill. Inte minst genom att respektera varandras behov människor emellan.

Dagens blogg uppmärksammar att många unga samer tar sitt liv. Det har hänt under ganska lång tid. Och det fortsätter att hända. Förra året också. Också unga män i min egen släkt och närhet har tagit sig ur tiden.

Politiker, samer och svenskar - alla är vi människor och vi kan förändra. Läs Christina Kellbergs artikel i DN och ägna det en tanke. Och till er som funderar på att bege er till en bättre värld. Gå inte - prata med någon istället. Det finns så mycket att leva för, inte minst den dag man får egna barn. Känner du någon som du bekymrar dig om - prata, lyssna och hjälp att söka hjälp.


 
SR om Samiskt krisnätverk
Newsdesk, DO motverka diskriminering av samer



Victoria - en av många axlar


Feng Shui för knoppen

I går försvann femton centimeter hår. Skönt, en riktig Feng Shui av barret. Jag saknar inte ett enda strå. Jag var ju inne på att lägga ut en bild på det på bloggen, men jag kom fram till att det inte är den typen av blogg jag har. Visserligen blev det supersnyggt så jag hade visst kunnat göra det för att hylla klipp-Johan. För han är ûberbra på att klippa. Fixar nobeldagshår och stylar artisteliten. Och han går att hitta i Jokkmokk! Inte illa.

Det är dags att ta bort tomteluvabilden. Kanske hamnar det nya håret där. Kanske. Renarna kan jag i alla fall fota under helgen och visa bilder på dom. Men, en som till och med lägger ut bilder på barnen när de är på frissan är Perrelli. Intresserad? Besök hennes blogg.

Nytt hår ger i alla fall ny energi. Jag började dagen med att trampa sönder makens glasögon. Inte bra för han ska köra ner med bilen till Stockholm idag. Han som lyckigt konstaterat att de överlevt ett par dagar i renskogen. Men rådde gumman bot på. Lyckligtvis är han händig så han har mekat ihop dem hjälpligt. Jag måste tygla mig och göra något bra av krafterna.


Victoria - en kraft som får snön att smälta


Foto: ©Victoria Harnesk