Majbrasa på Bosön 2005.
Foto: Victoria Harnesk

Man blir lite beroende av att träna, ett skönt beroende. Corpasset på torsdagmorgnarna är helt underbart, men i går var terminsslut på yogan, det var inte bra för den är väldigt skön och uppmjukande. Se till att ta dig ut och satsa på kroppen om du inte redan gör det - jag lovar att den tackar dig. =)

I kväll är det majbrasa och vår på riktigt, fast i Stockholm är det faktiskt dags att klippa gräset. I norr har renarna flyttat till fjälls och strax förd de små kalvarna, vill ni se en jättesöt som bara är sex timmar och knappt större än en barbiehäst, kan ni se titta in på min bildsida.

Appropå eld hade jag tänkt lägga ut ett klipp på den eld och jojkföreställning som jag har tillsammans med ett par nycirkuskillarna Danne och Mattias från Umeå. Tyvärr är jag inte så haj på tekniken att jag ens kunde korta ner filmen. därför blev det ingen film. Det blev en bild från majbrasan på Bosön för två år sedan i stället. Ha det gott, bränn inte näsan och drick inte för mycket.

Och från 1 maj är äktenskap könsneutrala i Sverige


Victoria - med brasan i grenen

Det finns en stjärna, jag som sällan kollar TV vet inte vem det är, men han heter Will Ferrell, han har svensk fru och var nyligen enigt Aftonbladet/Variety i Nodligaste norrland.

Där klättrade han under 48 timmar i ett fruset vattenfall, sov i minusgrader, käkade renögon - och drack sin egen urin. Programmet heter "Man vs Wild" och sänds på Discovery i juni. Ferrell säger i ett uttalande att han blev urin-berusad och att det var sorgligt. Kanske dags att söka hjälp?!


Victoria - berusad på livet

Lars Norbergs seminarium i gårkväll var bra, temat utgick ifrån hans bok Begrav mitt Hjärta i Udtjajaure. Norberg berättade begripligt om processer genom tidern, poängen är att samiska marker konfiskerats utan att ersättning utgått. Det har inte drabbat andra grupper. Ämnet aktualiseras av att en ny konvention om renbete mellan Sverige och Norge går ut på remiss.

Nu däremot: söndagens valdebatt. Alla partier deltog när Sameföreningen i Stockholm bjudit in, det var ett tungt startfält med många partiledare, ett trettiotal åhörare dök upp trots solgass. Tack vare att politikerna ställde upp på korta inlägg kunde vi hålla alla tidplaner. Vi debatterade identitet och tillhörighet, utveckling av samiskt näringsliv utanför kärnområdet, språk och andra satsningar i Stockholm. Jag ska inte försöka återge ståndpunker.

Jag skönjer en attitydförändring som jag faktiskt bedömer är verklig. Vi kommer nog att kunna se den tydligt om, låt säga fem till tio år. I valbroschyrerna kan det paradoxalt nog anas i det jag har kritiserat mest - att alla vill vara ett parti för alla. Däremot är jag inte säker på att partierna själva är riktigt säker på vad som händer, eller att politiken är i stadie att ta hand om det. Men det är tydligt att dom fattat att alla måste med.

Vad är det då som händer? Jo, förändringen består i att allt fler blir medvetna om vi behöver varandra. Att faktiskt samer i stan kommer att vilja ha en stark rennäring för att det utgör underlag för ekonomisk utveckling och gemenskap. På samma sätt kommer renskötarna att välkomna nära relationer med samer utanför den egna näringen.

I bakgrunden till min analys står att alla behöver pengar och en inte helt färsk rapport från Sveriges rese- och turistråd som slog fast att samisk kultur och svensk design var det som får utländska gäster att intressera sig för Sverige. Också samiska organisationer, utanför partierna, fokuserar mer på ekonomisk utveckling.

Diskussioner hamnar ofta i rennäring kontra andra näringar. Men i Sverige har vi faktiskt möjlighet att ha norra Europas sista urfolk - med ett rättvist och starkt utvecklat näringsliv. Det skulle ge landet en unik och tydlig karaktär. Trenden är att människor i väst har så mycket prylar att man vill ha något extra, något med historia. Alltså; även om man teoretiskt kan sälja slöjd gjord av upphittade renhorn utan en samisk renskötsel är det story tellingen kring den samiska kulturen som gör produkten unik.

Allt det här kommer att bli tydligare och tvinga ihop samerna oavsett vad man tycker. Men, det finns en sak som måste till. Det måste gå att mäta och få del av den ekonomiska utvecklingen. Annars är det här inte intressant för andra än de få som ännu lever samiskt.

Dagens diskussioner handlar mest om vad allt kostar och i Sametingets verksamhetsberättelse står "... saknas sammanställda och lättillgängliga uppgifter och det finns en osäkerhet om kvalitén i de källor som kan användas för ekonomiska analyser".  Det här uppges försvåra möjligheten att föra ekonomiska resonemang och att använda företagsekonomiska planeringsverktyg. Det kommer att förändras. Sverige är inte samma land utan samerna.


Victoria - med ett blött finger mot himelen

Stockholm bjuder på sommarvärme i helgen. Passa på att på gå ut innan 
söndag eftermiddag så att du inte missar samevalsdebatten.

Det känns som att sommaren har kommit, klockan är inte ens halv nio på morgonen och vår solfönstertermometer visar 22 grader. I går möttes jag av värme utanför dörren och sent på kvällen var det fortarande sex plusgrader. Familjen ska ut i skärgården, jag skulle stanna hemma för valdebatten. Men jag tror att jag drar ut ett par timmar jag också.

En sak jag vill påminna om förutom söndagens partidebatt är det seminarium som Svenska FN-Förbundet arrangerar på måndag kväll. Där medverkar bland annat seniordiplomaten Lars Norberg som haft regeringensuppdrag att leda gränsförhandlingarna mellan Norge och Sverige om renbetesrätt. Under arbetets gång kom Norberg att ifrågasätta sitt uppdrag. Frågan är i allra högsta grad aktuell nu när förhandlingarna närmar sig sitt slut och samebyarna står inför att ta ställning till förslaget. Läs gärna DN:s ledare Laglös samepolitik med anledning av Norbergs bok.
27 april kl. 18.00, Klara Södra kyrkogata 20, IOGT-NTO:s lokaler.

Valdebatt, Söndag klockan 13.00


Victoria - mellan påskliljor och partier

I går gick jag mot mina principer och beklagade mig -  över träningsresultatet, en kraftigt förstorad och blytung bakdel. Jag fortsätter idag, eftersom nästa bomb slog ned på kvällen. I tidningen Cosmopolitan stod att kvinnor föds med 1,5 miljoner ägg som kan bli bebisar. Ungefär när man fyllt 35 år finns bara 25 000 av dom kvar. Dessutom är dom inte i bästa skick länge. Vilket otroligt dyk, det har rasslat till och snart är dom borta. Hur många ska försvinna bara idag?!

Vilket fruktansvärt kvitto på att livet inte är för alltid! Vart är tiderna då man bara åt skräpmat, var tunn som en tråd, festade hela natten men ändå orkade på jobbet. Eller gjorde man det, kanske är det en illusion, kanske låg man ogenerat hemma istället - med nån eller nåt som råkat följa med hem. Kanske var det så. Och kanske såg man härjad ut för jämnan.

Rynkor och gråa hår inte är så farligt. Att man däremot snart inte kan få barn längre är hemskt. Möjligheten är ju en del av en själv. Vad blir man sedan? Jag måste smälta det här. Under tiden ska jag ringa lite sametingskandidater och fråga dem inför valdebatten. Kanske har dom också svaret på det här.

Victoria - gläds åt att tänderna sitter kvar

Jag har ägnat de senaste dagarna åt att plöja igenom sametingspartiernas valmaterial inför den debatten i Stockholm nästa helg. Borde betinga högskolepoäng - eller åtminstone möjlighet att vinna något i Postkodmiljonären.

En reflektion är hur många partier det finns för det smala inflytande som Sametinget ändå har. Och att de uttrycker ganska lika vilja. Men tre kategorier kan skönjas: renägare, markägare och kulturbärare. Den sista gruppen är lite som kittet och återfinns i båda de första grupperna. För att finna skillnaderna kräver mer än ett skrap på ytan. Vad driver dem? Bakomliggande faktorer kanske ger svaret på hur det konkreta agerandet kommer att se i tinget.

Jag tänker också att partigrupperingarna bottnar i gemensamma problem snarare än i ideologier. Inte mycket är unikt - alla vill ha levande språk, näringar och en stark kultur. Doften av upplevd orättvisa och bitterhet smyger också fram här och där. Stundvis undrar jag om politiken består i att någon slagit näven i bordet och konstaterat att något måste göras. Och bildat ett parti.
Men så går det naturligtvis inte till.

Självklart måste politiskt engagemang födas ur en vilja att förändra. Och det är ju det vi efterlyser varje gång vi anar korruption. Så det inget att klaga över. Och alla har ju olika bekymmer. Det är rimligt att en renskötare i ett skogsområde möter andra svårigheter än den på fjället. Och visst kan man förstå den som känner sig kränkt genom andras renbete när man själv halkat utanför.

Men, nio partier? Nio skäl att inte enas. Nio grupperingar som håller sig till sin klan trots att fler tycker lika. Varför är inte vissa partier lokalavdelningar till andra? Vad säger det om Sápmi? Jag hoppas att inte sametingsvalet handlar om släktfejder. Nej så kan det självklart inte vara.

Men kvar står frågan. Vilken förmåga har de att sätta sig in frågor som är viktiga för samer utanför den egna gruppen? Visst finns det program som också inger hopp. Men frågan är vilket är partiet för samer i Stockholm och för framtidens Sápmi? Är det kanske det tionde partiet - den goda fen.


Victoria - på väg mot svaren

Screwdriver
Donjebas*
1 Apelsin
1 Scruvmejsel

Placera apelsinen i lämpligt stor burk, tryck igenom skruvmejseln och häll på bas. Låt dig väl smaka!

*Blanda enligt principen:
 Tappar du du skattefritt ur Donjedunk; räkna till fem när du öppnat kranen. Kör du dunk med skruvkork räknar du till tre dunkskvättar, alternativt fem skvättar ur  pet-flaska

Bål är ett rationellt alternativ för större konsumtion. Använd då en uppladdningsbar skruvdragare. Placera tre apelsiner på botten av hinken, kör sönder dem med skruvdragaren, avlägsna batteridelen och häll på basen.


Victoria - din bartender i Sápmi

Äntligen har valsedlarna landat i brevlådan. Men vad stod det egentligen? Din röst är viktig för hur Sametinget ska jobba de kommande fyra åren. Vilket Sápmi vill du ha och hur stort ska det vara? Hjälp oss att ställa de rätta frågorna.

Hur storstadssamerna röstar vid Sametingsvalet den 17 maj påverkar Sametingets sammansättning. Men vilka är frågorna som avgör? Dom kandiderande partierna bär namn som Samerna, Solidaritet och Folket. Dom säger sig företräda alla samer - men vilka anser dom egentligen vara samer. Inkluderar deras politik dig som promenerar på asfalten och känner dig mer samisk - men ändå inte - än någon annan?

I Stockholm bor drygt 7% av de röstberättigade. Hur påverkar rovdjurens utbredning samer i stan, vad finns utöver rennäring och hur ska man lära sina barn snacka samiska när det varken finns böcker eller lärare?

Nio partier kandiderar men av de likartade valprogrammen att döma kunde det ha räckt med betydligt färre. Hur i hela friden ska man tänka?! Ska man rösta på släkten, på dom med flest kvinnor eller helt enkelt på dom som fått sin webbsida att fungera?

Den 26 april lotsar jag och Inge Frisk, i egenskap av sameföreningsmedlemmar, dig genom en valdebatt där de kandiderande partierna sluter upp. Just nu filar vi intensivt på frågor. Vad undrar du över, skriv ett mail på victoria@vhjojk.se eller diskutera på bloggen.

Läs och lyssna på SR:s valsajt, där finns det mycket smått och gott: Hör Ingrid Inga från Samelandspartiets dröm om en sameskola i Stockholm. Är den realistisk eller en väljarflirt? Känn efter om det nya partiet Solidaritets grepp att använda benämningen "same/lapp" passar dig och testa om du håller med i Jakt- och Fiskesamernas argumantaion om att Sverige inte bör ratificera ILO 169.

Valdebatt i Stockholm
Söndag den 26 april, kl. 13.00 - 16.30
IOGT-NTO:s lokal, Klara Södra Kyrkogata 20
Arrangör: Sameföreningen i Stockholm

Victoria - ett levande frågetecken