Lantromantiken finns bara i modemagasinen
Lantkök, secondhand, slarvigt uppsatt hår och prickiga gummistövlar fyller våra tidningar, inte minst under sommarhalvåret. Jag promenerade över Enonjalbmes backar i somras för att dricka kaffe när det slog mig hur rätt jag är. Åtminstone om man vill uppfylla alla trendfaktorer.
Bilden av mig själv syntes på fönsterglaset mellan fläckar av fingeravtryck och ihjälklämda mygg, med eller utan blod när jag lämnade stugan. På fötterna hade jag… ja, just det; prickiga gummistövlar Helt rätt! med ett litet minus för att fläckarna är av målarfärg. Jag hade ingen volangkjol, synd det är ju årets plagg, men väl en militärgrön secondhandjacka av modell Fjällräven, 70-tal. Också helt rätt, i och för sig inte köpt utan bara nedplockad från en krok under hatthyllan, vilket inte är helt bra eftersom det betyder att någon i familjen har använt samma jacka i trettio år! Som kronan på verket var håret precis så där slarvigt uppsatt som i modereportagen, att hårsnodden bestod av gummibandet från en begagnad trosa är ju faktiskt en helt annan sak.
Bilden av mig själv syntes på fönsterglaset mellan fläckar av fingeravtryck och ihjälklämda mygg, med eller utan blod när jag lämnade stugan. På fötterna hade jag… ja, just det; prickiga gummistövlar Helt rätt! med ett litet minus för att fläckarna är av målarfärg. Jag hade ingen volangkjol, synd det är ju årets plagg, men väl en militärgrön secondhandjacka av modell Fjällräven, 70-tal. Också helt rätt, i och för sig inte köpt utan bara nedplockad från en krok under hatthyllan, vilket inte är helt bra eftersom det betyder att någon i familjen har använt samma jacka i trettio år! Som kronan på verket var håret precis så där slarvigt uppsatt som i modereportagen, att hårsnodden bestod av gummibandet från en begagnad trosa är ju faktiskt en helt annan sak.
Jag befann mig i vår fjällstuga vid foten av Akkamassivet och steg upp tidigt den morgonen, i och för sig bara därför att min lilla son till son hade fyllt dagens första blöja. En underlig lukt, som inte bara kom från blöjan, påminde mig i den tidiga timmen om vikten av god hygien. Eftersom det inte finns varmvatten innan man eldat i det bonderomantiska köket, steg jag ut naken, tog mod till mig och ett bestämt tag om vattenslangen där klart och svinkallt fjällvattnet från glaciärerna spolar fram. Kombinationen kropp och vatten drar snabbt till sig myggor. Ett vilt fäktande måste därför till, på så sätt klaras morgongymnastiken av samtidigt med duschen, påminner om snabb Quigong, en viss värme upparbetas också. Vet ni, att när ett huvud blir tillräckligt kallt ser man stjärnor, får huvudvärk och yrsel som sitter i uppåt en timma!
Till lunch när huvudet normaliserats lagade jag färsk fisk från den lokala, romantiska fiskarn, en släkting som tycker mycket om starka drycker, men som likväl utgör den lokala fiskaren. Måltiden tillagas på gasolkök. Jag använder gamla emaljsilar, udda porslin, som konstigt nog bara känns gamla, udda och kantstödda och inte det minsta retro-romantiska när man anväder dem, stearinljus och här finns hembakt bröd, råttorna åt upp det vi köpt med oss. Sedan min välartade och väluppfostrade familj slukat maten och krypit in under myggnätet i sovrummet och jag tagit hand om disken, diskmaskiner finns ju inte denna typ av kök, begav jag mig ut.
Lattedrickande är ju något varje chic storstadsmamma ägnar sig åt och jag är inte sämre, men lite smartare för jag lämnar barnen hemma. Jag tog stigen till det lilla fiket som är öppet ett par timmar om dagen för fjällvandrare sommartid. Dock ej för skoteråkare vintertid. När jag stängde igen stugdörren, märk väl inte kåtadörren, fick jag syn på min spegelbild i glaset på fönsterrutan.
Trots att nästan varje detalj är helt rätt blir helheten något helt annat. Det blir inte så där glammigt och chict. Jag såg ingen, i och för sig mötte jag heller ingen, men jag kan inte tänka mig att någon skulle benämna det som en särskilt lyckad trendfaktor om jag hamnat på bild som jag såg ut. Möjligtvis hade någon hört av sig från ”Fab five”, ”Stylingakuten” eller i värsta fall från ”Extreme makeover”. Om det beror på min längd,156 cm, vikt, 55 kg, en halvmeter för kort och tio mjölkpaket för tung, läget på stugan, för långt från Stureplan, doften av myggmedel i stället för Chanell vet jag inte.
Möjligtvis är det så enkelt att verkligheten, med avsaknad på el, wc och silikon, inte är helt kompatibel med reportagebilder. Eller så beror det på att blanka tidningssidor inte luktar blöja, svett och myggmedel.
Hur man än vänder sig har man uppenbarligen ändan bak - Victoria
Till lunch när huvudet normaliserats lagade jag färsk fisk från den lokala, romantiska fiskarn, en släkting som tycker mycket om starka drycker, men som likväl utgör den lokala fiskaren. Måltiden tillagas på gasolkök. Jag använder gamla emaljsilar, udda porslin, som konstigt nog bara känns gamla, udda och kantstödda och inte det minsta retro-romantiska när man anväder dem, stearinljus och här finns hembakt bröd, råttorna åt upp det vi köpt med oss. Sedan min välartade och väluppfostrade familj slukat maten och krypit in under myggnätet i sovrummet och jag tagit hand om disken, diskmaskiner finns ju inte denna typ av kök, begav jag mig ut.
Lattedrickande är ju något varje chic storstadsmamma ägnar sig åt och jag är inte sämre, men lite smartare för jag lämnar barnen hemma. Jag tog stigen till det lilla fiket som är öppet ett par timmar om dagen för fjällvandrare sommartid. Dock ej för skoteråkare vintertid. När jag stängde igen stugdörren, märk väl inte kåtadörren, fick jag syn på min spegelbild i glaset på fönsterrutan.
Trots att nästan varje detalj är helt rätt blir helheten något helt annat. Det blir inte så där glammigt och chict. Jag såg ingen, i och för sig mötte jag heller ingen, men jag kan inte tänka mig att någon skulle benämna det som en särskilt lyckad trendfaktor om jag hamnat på bild som jag såg ut. Möjligtvis hade någon hört av sig från ”Fab five”, ”Stylingakuten” eller i värsta fall från ”Extreme makeover”. Om det beror på min längd,156 cm, vikt, 55 kg, en halvmeter för kort och tio mjölkpaket för tung, läget på stugan, för långt från Stureplan, doften av myggmedel i stället för Chanell vet jag inte.
Möjligtvis är det så enkelt att verkligheten, med avsaknad på el, wc och silikon, inte är helt kompatibel med reportagebilder. Eller så beror det på att blanka tidningssidor inte luktar blöja, svett och myggmedel.
Hur man än vänder sig har man uppenbarligen ändan bak - Victoria
