Idag är första dagen på dagis som Niila får modersmålsundervisning. Vi har fått tag på en jättegullig kille, som inte är same men språkintresserad och som har lärt sig nordsamiska. Han undervisar redan barn i Stockholmsområdet som komplement till sina samiska univeritetsstudier.

Jättebra tycker jag. Det känns faktiskt lättare att prata sin egen, gramtiskt långt ifrån korrekta samiska med någon annan som inte "haft språket sedan födseln". Genom Sameföreningen i Stockholm finns det möjlighet att gå ett par konversationskurser med start i januari. Jag ska dit, är fler intresserade så förmedlar jag kontakt.

Men åter till dagens aktivitet. Självklart tänkte jag vara med i dag, man är ju en engagerad morsa. Men vad hände? Jo, lillen är ju van att jag lämnar honom på dagis och sticker! Så han ägnade de två timmarna jag var där åt att vakta så att jag inte skulle försvinna. Aldrig har jag fått så många goa pussar. Tillslut stod jag inte ut med att se det lilla halvlipande fejset. Det var hemskt för mammahjärtat, så jag fick göra pinan kort och ge mig av. Nu sitter jag här med lipen i halsen. Man vill så mycket bra och så blir det så fel.

Men bortsett från detta kommer det att göra stor skillnad med språkstödet från dagis.

Sameföreningen i Stockholm http://www.stockholm.sapmi.net/

Victoria - fick fler timmar att jobba idag