Intressant dag på Stand up kursen. Gruppen är spännade och känns ganska representativ för svenska folket. Den består av en göteborska, en äkta urstockholmare, en från skåne, en invandrare, en femmånaders baby, en stenåldersrelik, en same, två förlossningsskadade och en som är född i Östersund. Möjligtvis faller det på att alla verkade ha det relativt gott ställt. Det kommer en till i morgon, kan det vara den saknade representanten från homovärlden?

Vi fick i hemläxa att skriva ihop tre minuter om vår barndom. Tydligen är det bra om det är hög igenkänningsfaktor så att publiken känner igen sig. Här uppstår ett litet bekymmer eftersom mina bästa barndomsminnen kommer från somrarna i kåtan i fjälls… Dessvärre tror jag inte att resten av klassen känner igen sig där direkt. Har funderat lite på det och kommit fram till att jag får köra på igenkänningsfaktorn för hur folk beter sig när de studerar andra kulturer på semestern.

Victoria - har bott i hus också men det var inte lika kul

Thomas Oredsson http://www.oredsson.nu/