Andra perspektiv
Vad ska man med rätten att strejka till när man arbetar med renar? Vad hjälper upphovsrättskydd när rätten tillfaller den som skapat verket och inte den som fått det? Och hur hur kan rösträtt kopplas till kunskaper i ett språk? Detta och mycket annat funderade jag över på regeringens informationsmöte inför rapporteringen om mänskliga rättigheter.
Bilnyckeln är uppfiskad ur Lidingös ventilationskulvertar. Det är svårt att sortera allt, jag har hunnit med så mycket på bara ett par dagar. Såg Melys resa i Örebro.Tänk vad man kan lära sig genom att titta med andra ögon. Mely har sina rötter i den indianska kulturen i Peru. Hon arbetade som personalchef, semestrade i Sverige och såg ett paradis där män lagade mat och körde barnvagn och kvinnor både cyklade och körde buss. Mely fotograferade alltihop, blev kär och flyttade hit. Den glamorösa personalchefen fick arbeta som tvättbiträde, men trots att det nya jobbet måste ses som ett steg tillbaka i karriären fascinerades Mely av personalens rättigheter till raster och av trygghetssystemet. Nu är hennes tankar och traditioner en resurs i en svenska samhället.
Direkt hemkommen från Örebro satt jag på ett informationsmöte på Regeringskansliet. Representanter för de olika departementen redogjorde för vad Sverige gör inom olika områden som berör mänskliga rättigheter. Det gäller bland annat barns rättigheter, rätten till hälsa, arbete o.s.v. Det är bra, men för mig som same blir det så uppenbart att allt utgår ifrån redan givna system och strukturer. Som när det gäller rätten att strejka och bilda fackföreningar. Livsviktigt, ja visst! Men värdelös för den som lever i samhälle som inte har den uppbyggnaden. Renskötare arbetar inte på det sättet och kan av praktiska skäl inte gå i strejk. Det skulle inte drabba en enda människa förutom den egna familjen - och renarna! Sådana aspekter är viktiga!
Likaså är det viktigt att belysa den psykiska ohälsa som märks allt tydligare hos befolkningen i de områden där markkonflikterna pågår, hos svensk som same. Det är ju faktiskt en ohälsa som uppstått precis i områden där Sverige redan kritiseras av FN för att man inte löst markfrågorna. Sådant måste definitvt tas upp och rättas till. Den samiska äldreomsorgen är ett annat område som måste stärkas, samer är ett eget folk med annan kultur och traditioner, det tillhör de mänskliga rättigheterna att få leva i sin egen kultur. Så gör även barnens rätt till sitt språk, inte bara för dem som bor i ett av regeringen utsett område. Dessutom är det ett demokratiproblem eftersom språkkunskaper kopplas till rösträtt i Sametinget. I förlängningen kommer allt färre samer att kunna rösta i sina egna angelägenheter.
Jag skulle kunna skriva hur lång som helst. Men det sista jag tänker på är att upphovsrätten diskuterades utifrån perspektivet Internet och digitalisering. Även här finns ett samiskt perspektiv när det gäller personjojker som enligt samiskt sätt att se tillhör den som fått jojken och inte den som skapat den.
Jag behöver väl knappast nämna att i stort sett inget av detta fanns med i rapportunderlaget. Dessutom avgör regeringen själv vad den tar med. Så nu gäller det för oss samer att lobba hos olika NGO, Non Goverment Organisations, som Helsingforskommitten och Svenska FN Förbundet för att komma med i deras skuggrapportering. Här har vi alla ett ansvar, kontakta gärna mig eller SSR om du har något att tillföra. Tänk på att Du som sitter på underlag om ovan nämnda aspekter är jätteviktig!
Ja, det var de dagarna. När jag begav mig hemmåt på kvällen spärrade fem polisbilar plus motorcyklar Lidingöbron, undrar om de sökte den fritagne knarkkungen?
Victoria - kvinna med egen motorsåg, garagedomkraft och svetsagregat
Bilnyckeln är uppfiskad ur Lidingös ventilationskulvertar. Det är svårt att sortera allt, jag har hunnit med så mycket på bara ett par dagar. Såg Melys resa i Örebro.Tänk vad man kan lära sig genom att titta med andra ögon. Mely har sina rötter i den indianska kulturen i Peru. Hon arbetade som personalchef, semestrade i Sverige och såg ett paradis där män lagade mat och körde barnvagn och kvinnor både cyklade och körde buss. Mely fotograferade alltihop, blev kär och flyttade hit. Den glamorösa personalchefen fick arbeta som tvättbiträde, men trots att det nya jobbet måste ses som ett steg tillbaka i karriären fascinerades Mely av personalens rättigheter till raster och av trygghetssystemet. Nu är hennes tankar och traditioner en resurs i en svenska samhället.
Direkt hemkommen från Örebro satt jag på ett informationsmöte på Regeringskansliet. Representanter för de olika departementen redogjorde för vad Sverige gör inom olika områden som berör mänskliga rättigheter. Det gäller bland annat barns rättigheter, rätten till hälsa, arbete o.s.v. Det är bra, men för mig som same blir det så uppenbart att allt utgår ifrån redan givna system och strukturer. Som när det gäller rätten att strejka och bilda fackföreningar. Livsviktigt, ja visst! Men värdelös för den som lever i samhälle som inte har den uppbyggnaden. Renskötare arbetar inte på det sättet och kan av praktiska skäl inte gå i strejk. Det skulle inte drabba en enda människa förutom den egna familjen - och renarna! Sådana aspekter är viktiga!
Likaså är det viktigt att belysa den psykiska ohälsa som märks allt tydligare hos befolkningen i de områden där markkonflikterna pågår, hos svensk som same. Det är ju faktiskt en ohälsa som uppstått precis i områden där Sverige redan kritiseras av FN för att man inte löst markfrågorna. Sådant måste definitvt tas upp och rättas till. Den samiska äldreomsorgen är ett annat område som måste stärkas, samer är ett eget folk med annan kultur och traditioner, det tillhör de mänskliga rättigheterna att få leva i sin egen kultur. Så gör även barnens rätt till sitt språk, inte bara för dem som bor i ett av regeringen utsett område. Dessutom är det ett demokratiproblem eftersom språkkunskaper kopplas till rösträtt i Sametinget. I förlängningen kommer allt färre samer att kunna rösta i sina egna angelägenheter.
Jag skulle kunna skriva hur lång som helst. Men det sista jag tänker på är att upphovsrätten diskuterades utifrån perspektivet Internet och digitalisering. Även här finns ett samiskt perspektiv när det gäller personjojker som enligt samiskt sätt att se tillhör den som fått jojken och inte den som skapat den.
Jag behöver väl knappast nämna att i stort sett inget av detta fanns med i rapportunderlaget. Dessutom avgör regeringen själv vad den tar med. Så nu gäller det för oss samer att lobba hos olika NGO, Non Goverment Organisations, som Helsingforskommitten och Svenska FN Förbundet för att komma med i deras skuggrapportering. Här har vi alla ett ansvar, kontakta gärna mig eller SSR om du har något att tillföra. Tänk på att Du som sitter på underlag om ovan nämnda aspekter är jätteviktig!
Ja, det var de dagarna. När jag begav mig hemmåt på kvällen spärrade fem polisbilar plus motorcyklar Lidingöbron, undrar om de sökte den fritagne knarkkungen?
Victoria - kvinna med egen motorsåg, garagedomkraft och svetsagregat
Kommentarer
Postat av: Emma
Så tänkvärt och sant. Vad bra att du hade flera exempel tillsammans, det gav mig lite nya tankar.
Det där med rösträtten påverkar ju mig eftersom jag är fyra generationer från min närmaste samiskspråkiga anmoder, och jag inte lyckats värva mellangenerationerna. Men jag tänker inte så mycket på det just nu, utan gör det jag kan.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
http://app.blogg.se/trackback/ping/1272174
http://app.blogg.se/trackback/ping/1272174






