Jag spinner vidare på tråden att samisk identitet är så intimt förknippad med renskötsel. Jag fick en jättebra kommentar av Bärtas Mikael som påpekar att skilnaden kommer sig av lagstiftning, och det är precis så det är. Sverige är skickligt på att kolonisera, att utradera en folkgrupp utan att spilla blod. Soft genocide heter det visst på engelska. Med skickligt förd politik har man klyft det samiska folket genom att dela upp dem i grupper; renskötande och icke-renskötande.

Det finns en rädsla hos samebyar för att släppa in icke-renskötande i byn. Rädslan är inte obefogad eftersom naturresurserna är begränsade. Men jag tror att den riktar sig åt fel håll, jag är övertygad om att vi samer kan hitta former där de flesta känner sig välkomna hem.

De som inte är renskötare har byggt sitt liv på en annan tillvaro. Min erfarenhet är att det för dem främst handlar om att få ta lite slöjdämnen och fiska till husbehov när man kommer till sin hemort. Att exkluderas ur en grupp är smärtsamt och alla vi samer har ett ansvar gentemot varandra.

En av de absolut vanligaste frågorna jag får är varför samer bråkar så mycket internt?
Det kommer ju sig av ovan nämnda problematik. Men jag tror att vi samer måste inse att de stora hoten finns i samhället runt omkring oss, det är dit vi tappar betesmark och inflytande - inte till varandra. Men så länge vi inte fokuserar på det driver vi sakta oss själv framåt längs vägen mot undergång.

Victoria - edert orakel och domedagsprofet