Gårdagens vitamindoping verkar ha gjort susen. Inte är man ju helt fräsch men åtminstone så det fungerar, och det återstår ännu några timmar. Jag drar älgört i hetvatten.

Det blir alltid lite packning när man ska ut och jobba. Det fick mig att i förbifarten fundera på det här med att välja rätt utrustning för rätt tillfälle. På varför jag drar saker i en rullväska här när jag skulle ha burit dem i en ryggsäck till fjälls. Jag funderar på praktiska förklaringar, som att man inte ryms att sitta med ryggsäck i bussätet. Medan säcken på fjället fungerar utmärkt som ryggstöd när man sjunker ned på någon sluttning. Kommer samtidigt att tänka på att fjällsluttningarna är som estrader, alltid med bästa plats mot underbar utsikt. Jag landar dock i att fåfängan har en avgörande roll i valet av väska. Kappa, ryggsäck och högklackat är ingen snygg kombination. Rullväska fungerar å andra sidan inte i terräng.

Vi hade barnen i en samisk vagga i fjälls, där var den jättepraktisk. Vi bar den, hängde den i träd, rullade dess rundade underdel mot mjuka underlag för att gunga barnen till sömns. Och den hårda utsidan skyddade de små mot allahanda olyckor och erbjöd avskildhet. Men så tog vi ned vaggan till stan och det fungerade inte alls. Den var för otymplig, rymdes varken här eller där och det fanns sällan någonstans att hänga den. Nej i stan skulle det till någonting annat. Den moderna motsvarigeheten hette bilbarnstol med bärhandtag.

Victoria - filosof över älgört och granskott