Det verkar som att jag drabbats av skrivkramp. Förut var mina bloggar roliga, underfundiga och blandade med slagkraftiga utbrott. Nu är dom? Tja, inte vet jag! Utan sting. Det är naturligtvis livsfarligt att göra sådana här bekännelser. Jag har dragit på det en längre tid. Kanske var det så Linda Skugge egentligen kände när hon slutade blogga. Men hon var för feg för att erkänna och skylde på något högt pris som hon inte var villig att betala.

Hur säger dom på engelska? What goes around comes around! Sådant man säger blir sanningar. Alla kanske börjar tycka att jag är trist och så vill ingen läsa mer. Jag blir en grå, trist och ointressant spillra och endast den färgglada mössan som ligger överst på högen som mot alla odds ännu andas skvallrar om att här fanns en same som skulle förända världen.

Uppryckning!

Victoria - er myra i tuggummit