I går bilade vi över 80 mil, det gick jättebra. Lillen är fantastiskt duktig men sista milen fick vi sjunga barnvisor och klappa händerna våldsamt. Det är ändå mysigt det här resandet, vi stannade till och hälsade på mina kusiner i Sundsvall, tyvärr hade en liten kusse som jag inte hann träffa rest till himlen fast han knappt var nio månader. Sorgligt, otroligt ledsamt.

Faster hade varnat för att det kunde vara mycket renar utanför Åmsele och hon hade sannerligen rätt. En hjord med säkert tusen renar fyllde en hel raksträcka. Jag har aldrig sett något liknade, det var som när man kör skoter under en vårflyttning. Det var helt magiskt, v iåkte i flera minuter och det var renar överallt, de bara makade på sig lite för bilen. Tyvärr ägnade de sig åt att slicka den saltade vägen. I bland slickar de isig så att det får magknip och blir liggande, då får man massera deras magar. Om man skulle massera tusen renmagar, då skulle man få väldig träningsvärk.

Victoria - på väg igen