Vart är urfolken i skollitteraturen?

Som blivande lärare i historia och svenska (gymnasienivå) kommer jag knappast få tillfälle att ta upp ngt om samer, förmodligen enbart i svenskan där det ingår i målen att beröra minoritetsspråken i Sverige. Jag ser heller ingen anledning att beröra samer i historieundervisningen, däremot bör man ta upp ämnet i samhällskunskapen

Det var en intressant aspekt Mikael, jag blir nyfiken på hur du tänker när att samerna inte ska ingå i historieundervisningen?

Tisbrist. Som det ser ut nu tilldelas historielärare på gymnasiet löjligt få timmar till undervisning i A-kursen, och den tiden räcker bara till, och knappt det ens, att ta upp de mest grundläggande dragen i Världshistorien med fokus på Europa 1789-kalla kriget. Sverige och Norden i övrigt berörs knappt, och således finns det noll utrymme för samer. Det enda sättet att få in samisk historia är i så fall om man skulle undervisa kring ett historiskt tema, där ämnet skulle kunna passa in.

Omfattar historia både svensk och "övrig" historia?

Staten och samerna har ju en spännande gemensam historia som är väl dokumenterad unde åtminstoe sexhunda år, den är kolonial och ligger till grund för de markkonflikter som rasar idag. Enlig min åsikt borde "staten och samerna" vara obligatoriskt genom hela skoltiden (pga hur situationen i Sverige ser ut idag).

Javisst, jättegärna. Men kruxet är då att man måste ta bort någonting ur undervisningen för att få med samisk historia. Möjligen skulle man kunna klämma in det i samhällskunskapen, men jag kan inte på rak arm säga vad man i så fall måste prioritera bort.

Läroböcker är f.ö. usla i mitt tycke. Som blivande lärare kommer jag fokusera på föreläsningar varvade med diskussionstillfällen; ska eleverna läsa någonting inför lektionen föredrar jag isåfall att kopiera ngt textutdrag som jag själv valt ut. Läroböcker är för stela och ofta alltför inaktuella.

Hmm...Mikael... På vilka grunder har du tänkt göra stoffurvalet för din undervisning? Har du läst nuvarande läroplan och kursplanerna i historia? Var finner du stöd för att samisk historia måste bortprioriteras så att du ska "hinna med de mest grundläggande dragen i Världshistorien med fokus på Europa 1789-kalla kriget."

Det kan tänkas att ditt uppdrag förändras i framtiden, men idag begår du mer eller mindre ett tjänstefel om du väljer bort den samiska historien.

Utdrag från skolverkets hemsida om historieämnet i gymnasiet:

Ämnets syfte
(...)
Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension. Det ger perspektiv på den egna personen. Därmed stärks även den egna identiteten och insikten om det egna kulturarvet liksom om andras, inte minst nationella minoriteters, ursprung och kulturarv.

Ämnet syftar även till att skapa historisk medvetenhet och bildning. Härigenom tillägnar sig eleven en förståelse som befrämjar samarbete över både sociala, etniska och geografiska gränser, vilket gynnar handlingsberedskap inför framtiden. Historia ger möjlighet till att stärka grundläggande värden som hänsyn, solidaritet och tolerans, vilket i sin tur bidrar till att stärka medborgarrollen och grunden för demokratin. Historiska insikter om andra folk, länder och kulturer skapar förutsättningar för internationellt samarbete samt ökad förståelse i en multietnisk, konfliktfylld värld.

Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.

Lärarplanen är ideal, inte verklighet. Bland de lärare jag känner nämner ingen av dem svenska minoriteter, just av den enkla anledningen att svensk historia i praktiken får gå bort helt till förmån för internationell-allmäneuropeisk historia (Så 99% av sveriges historielärarkår begår tjänstefel, om man så vill). Jag har ägnat mina akademiska uppsatser på B- och C-nivå till svensk-samisk historia, så det är ett ämne jag både kan och vill behandla. Men det förutsätter utrymme; ingen skulle tjäna på att ta del av en lösryckt och krystad historia som lyfts bort från sitt sammanhang. Vill man anordna en temadag, t.ex., där man ägnar sig åt minoritetsstudier berör jag mer än gärna samisk historia, men i den löpande ordinarie undervisningen finns det inget utrymme till det. Om jag då skulle anses begå tjänstefel så får skolledningen hemskt gärna förse oss med fler antal undervisningstimmar...

Haha! Nja, nån lärarplan har vi ju inte och läroplanerna, Lpo94 och Lpf94 med tillhörande ämnesbeskrivningar och kursplaner är inte några idealbeskrivningar utan faktiskt en konkretisering av lärarens uppdrag. Om de lärare du känner (som väl knappast är 99 % av Sveriges lärarkår?) inte väljer att förhålla sig till detta är förstås det ett bekymmer. Detta inte minst eftersom det ingenstans i dokumenten står att det är hela den internationella och nationella historien som ska behandlas.

Det som jag undrar lite över är varför tycker du att det är ett argument att utgå ifrån kursplanens mål i svenska men inte i historia. Särskilt som du inte finner något egentligt stöd i dokumenten för att - återigen - lägga all kraft på " de mest grundläggande dragen i Världshistorien med fokus på Europa 1789-kalla kriget".

Som historielärare ska du trots allt kunna göra relevanta urval för att kunna uppnå de ställda målen med din undervisning och du ska även kunna integrera olika perspektiv, däribland det etniska. Det kan därför vara bra att påminna sig om att den samiska historien inte existerat i en värld för sig utan är en ganska självklar del av den nordiska historien.

Först vill jag säga att det är glädjande att Mikael skrivit sina uppsatster på svensk - samisk historia. Många lärare uttrycker ju en frustration över sin egen okunskap i ämnet.

Temadagar är bra men inte tillräckligt. Jag är ju själv ute på en del skolor varje år ofta på temat mångkultur eller likande. Jag tycker självklart att det är både stimulerande och roligt att få dela med mig och sätta egna ord och perspektiv på hur det är att vara same i Sverige. Samtidigt tycker jag att det är bedrövligt att staten tar så litet ansvar att egna företagare ska sköta undervisningen. Jag vet att en del sameföreningar också sköter sånt här. Alla som föreläser om samisk kultur som regel duktiga men faktum är ju att det blir väldigt varierande kvalitet och innehåll på det som lärs ut. Jag tycker att det är bra att man får "det personliga mötet" med kulturen men det skulle kännas tryggt om skolan stod för en kvalificerad bas i undervisningen. Dessutom satsar ju långt ifrån alla skolor på att ge sina elerver kunskap om samerna. Kanske satsas det till och med minst där det behövs som mest!?

Jag vill också ge ett bra tips på ett hjälpverktyg för lärare/skola som vill ge undervisning men känner sig lite vilsen. Titta in på www.samernas.se/omsamer/box.gif

Lärarutbildare:
(japp, menade naturligtvis LÄROplanen)
I praktiken innebär historia på gymnasienivå att man fokuserar på allmäneuropeisk historia antiken-nutid med fokus på tiden 1789-kalla kriget. Det står inte uttryckligen i skolverkets föreskrifter men det är så det brukar utformas i kursmålen ute på skolorna ändå. Som det står för A-kursen:

"bygger på grundskolans kurs och ger sammanhang och bakgrund för hela historien från forntiden till vår tid samtidigt som den ger tillfälle till särskilda nedslag och fördjupningar utifrån elevernas behov och intressen. Centrala och för bildningen oundgängliga skeenden, företeelser och personer skall ingå. Kursen skall anpassas till den studieinriktning som eleven valt."

"från forntiden till vår tid" - alltså mao antiken-nutid. Och därmed slukas all undervisningstid för att man kortfattat ska hinna behandla de mest grundläggande historiska skeendena i Västerlandet.

Observera att jag är intresserad av praktiken, inte hur det ska se ut enligt teorin. Om du hävdar att man i allmänhet faktiskt ägnar sig åt minoritetshistoria på svenska gymnasieskolor (efter rekommenderade direktiv) så är ju allt tydligen frid och fröjd, och det finns uppenbarligen ingen anledning att belysa den samiska franvaron i undervisningen på svenska skolor. Jag har dock fått ett helt annat intryck av egna erfarenheter, som bekräftats av undersökningar såsom ovan nämna rapport. Kan du hänvisa till någon undersökning som visar att ett perspektiv på samer och samisk historia är representerat på en tillfredsställande nivå i svenska gymnasieskolor?

Jag hävdar att ngt utrymme för att ta upp samisk historia inte finns i gymnasiets historiekurser på A-nivå, i de flesta fall inte heller på B-nivå. Men ge oss fler undervisningstimmar bara, så ska jag nog kunna klämma in lite av det med vare sig det är ett krav eller inte...

Vi kan ju ta ett konkret exempel på min egen historieundervisning i gymnasiet, från 2003-2004.
A-kursen:
En period om forntiden och antiken, en del om flodkulturerna men med fokus på antikens Grekland och Rom.
En period om medeltiden och den tidigmoderna tidens början.
Ett lektionstillfälle om den politiska utvecklingen ca 1600-1700
Franska revolutionen (inkl. Napoleon)
Tysklands enande och första världskriget
Andra världskriget
Ett par lektionstillfällen om utomeuropeiska kulturer och deras historia såsom Kina och Arabvärlden
B-kursen: Kalla kriget och efterkrigstiden fram till idag

Observera att viktiga skeenden såsom den industriella revolutionen och imperialismen helt föll bort, och Nordens historia kom vi endast in på undantagsvis då det hade relevans för den europeiska historien i stort. Så, vart i hela fridens namn ska man få plats med samisk historia?!

Eftersom just undervisning om nationella minoriter är ett av de tydligaste framskrivna målen i hisitorieundervisnigen vad gäller perspektiv och innehåll, har Regeringen/Skolverket gjort en tydlig markering.

Problemet är med andra ord inte i första hand statens intentioner utan snarare hur det hela följs upp i skolorna. Där faller skuggan främst på kommunerna som ju har ansvaret för undervisningens genomförande och - inte minst - på lärarutbildningen som uppenbarligen inte alltid klarar av att utbilda lärare som kan perspektivisera sin undervisning och göra relevanta urval. Det är viktigt att komma ihåg att det inte fungerar att bara kopiera och komprimera universitetens A-kurs i skolundervisningen.

Gymnasieskolans A-kurs i historia ligger på 100 p, vilket i praktiken innebär kanske 80 timmar, det vill säga endast två veckors heltidsundervisning. Det är kort tid! Desto viktigare blir det då att historielärarna verkligen tänker igenom sin undervisning så att de kan uppnå de nationellt satta målen. Mikaels argumentation bygger på att han som historielärare måste göra något som han själv tycker att han måste. Inte på det uppdrag han har.

Jag håller helt och hållet med Victoria om att det är skolan som måste garantera en god historieundervisning som på ett självklart sätt integrerar och lyfter fram nationella minoriteters historia där det så blir relevant. Hur undervisar man t ex om nationalstatens konsolidering utan att använda det svenska exemplet och visa hur den statsmakten plötsligt intresserar sig för samerna i norr?

Jag har postat ett liknande inlägg i den parallella debatten hos lismaris.bloggsite.se

Det vore ganska märkligt om man i historieundervisningen i exempelvis Arvidsjaurs skolor inte behandlade samerna.

Som om de aldrig funnits i området?

Menar man med svensk historia allt som skett innanför dess gränser, eller menar man Sveriges historia som en stats födelse?

Det sista alternativet är ju egentligen bara kuriosa för samer. Sveriges historia blir ju intressant först runt 1800-talet ur ett samiskt historieperspektiv.

Kanske skulle samerna endast beröra den svenska statens konsolidering under en studiedag - om det ens hinns med?

Jag undrar hur svenskar skulle uppfatta en samisk läroplan som inte behandlar Sveriges historia?

Som sagt, jag är öppen för konkreta förslag om hur man skulle kunna klämma in undervisning om samer och andra minoriteter i historieundervisningen. Undervisar man om samernas historia bör man väl även undervisa om tornedalingarnas historia, sverigefinnarnas historia, de resandes historia samt kanske de svenska judarnas och de svenska zigenarnas/romernas historia. Utöver det ska vi hinna med svensk allmänhistoria samt europeisk och internationell historia. Och då har vi ändå inte tid över till kultur- och idéhistoria.

Vad man kan göra är att undervisa om minoriteter i grundskolan, det är jag helt övertygad om. Då får eleverna redan på ett tidigt stadium bekanta sig med dessa, samtidigt som grundskolelever i regel ändå inte är särskilt mottagliga för en allmän internationell politisk historia.

Det är nog en bra idé. Jag tror att vi alla måste fråga oss vad vi egentligen vill att våra barn ska lära sig. Svaret kan ju naturligtivs skilja sig om man är same, tornedaling eller svensk. Eller om man är från Stockholm eller Haparanda.

Någonstans litar jag på att Skolverket lyckas lösa dessa frågor, inom sina politiska ramar, och att de har insikten att det inte bara finns en allmängiltig historia som gäller för alla inom Sveriges gränser.

Jag läser till lärare i NO främst biologi och språk finska ev. spanska för grundskolan, och jag kan hitta några kopplingar till det samiska. Dels naturresursanvändande och dels samer som minoritet vilket bör intressera mina blivande elever. (Speciellt om några av dem också tillhör en minoritet.) Men definitionen på urfolk faller nog utanför mina ämnen. Och utan definition är det oansvarigt att dra igång en diskussion i skolan.

Det förvånar mig som same, stort att man inte lägger in tyngd på undervisning av skokgssamernas historia? Nomadsamerna blev ju till på grund av att statsbildningen, civilisationen och kristendomen trängde undan den samiska näringen, traditionen och kulturen! Nomad samerna utgör ju en mindre del av det samiska folket och de flesta vet betydligt med om nomadsamer än om skogs, jakt och fiskesamer. Samerna levde ju under flera hundra år utan egentliga mänskliga rättigheter och därmed förlorade något av det viktigaste - språket! Jag är kanske den sista generationen av samer som aldrig tilläts "att vara same"! Även om samerna nu utbildas i olika samiska traditioner så kommer massor av gamla traditioner och seder att försvinna! Jag och många med mig borde förhöras och tillåtas berätta om de skokgssamernas livsnormer som så få redan idag känner till! Vi borde totalt dokumenteras och bevaras till eftervärlden oavsett hur många procent same vi är! Som de flesta vet finns det strid mellan olika fraktioner om vilka är, och vilka inte är samer! Det känns som ett hån hot samer av samer själva! De samiska folkhögskolorna har ett stort ansvar för att ta vara på de (ev.)sista resterna av den gamla världen! Alla som vill borde erbjudas gratiskurser i samiska språket och jojken samt hur religionen och samhället såg ut innan kristendomens intrång!
MVH Mauri

Hej,
Tack för kroken du la ut. Jag nappade. Var själv förbannad för att vi inte fick läsa om samer på gymnasiet och försökte driva frågan. Nu pluggar jag journalistik på Södertörns högskola och ska kolla upp det här.

Mvh Lina