Barfota hem
Jösses vilken dag - och halva är kvar ännu! Den började ganska tidigt med en frukost på Mc Donalds, inte direkt hälsosamt enligt vad jag kan förstå men faktiskt rätt mysigt. Sista slurken av mitt kaffe i pappmugg drack jag på Skansen innan morgondimman lättat och grindarna öppnat. Jag var där och kollade första fullskaliga prototypen på den nya samiska informationsplatsen. Jag kände mig riktigt kulturell och passade på att spana på lite statyer när jag därefter begav mig till ett möte på Nordiska museet som också bygger ny samisk utställning.
Till dunder och brak återvände jag hemåt efter mötets slut. Regnet forsade nedför Stockholms gator och blixtarna skymtade bakom den gråtunga molnmassan. Jag utrustade mig med en tidning att ha över huvudet när jag hoppade av bussen. Redan vid första vägkorsningen fylldes mina skor av vatten och när jag kommit en bit uppför vägen stod jag framför en vattenpöl som närmast kan liknas vid en insjö. Tidningen slokade runt mitt huvud och jag andades in den fuktiga doften av trycksvärta. Jag provade ta mig över på vägens båda sidor men fick fly tillbaka för svallvågorna efter en bil.
Det gick ganska fort att besluta sig för att ett barfotavad var enda alternativet. Jag lyckades baxa av mig mina redan genomblöta skor och strumpor. Min ena hand höll tidningen och väskorna på plats runt huvudet, den andra handen höll i skorna. Oktoberdagens iskalla smutsiga regnvatten nådde över vristerna men det kändes ändå som att rätt beslut var fattat. Sista biten hem som gick på asfalt stack det och brusade i mina röda fötter. Blöta fotspår följde mig genom trappuppgången, in genom dörren och fram till badkaret där jag försiktigt spolade liv i mina frusna fötter.
Victoria - på möte i stan
http://app.blogg.se/trackback/ping/2234703






