Uppe i ottan, ska kolla busstider och mailen och sedan på möte för andra hela dagen i rad. Men det är intressant. Nordiska museet ska bygga en ny utställning om samer och jag sitter med i en referensgrupp för Samernas Riksförbunds räkning. I går var vi och tittade på de samiska samlingarna i ett magasin. Platsen var så hemlig att vi fick skriva på papper på att inte avslöja vart det låg -helt onödigt, jag skulle ändå aldrig hitta dit igen och dessutom var det en toksäkrad bunker.

Oj, vad mycket föremål det fanns. Över 6000 tror jag att det var, jag räknade dem inte. Där fanns alltifrån små, små barnmössor som malen nästan hade ätit upp till nytillverkade barmkläden. Där fanns fantastiska silverkrakar och bälten i metall som jag aldrig sett maken till. Dessutom fanns ett par trummor, seitar och gietkan (offerstenar och barnvaggor). 

Många och blandade tankar väcktes till liv. Vems byxor låg där i de utdragbara lådorna?. Vem var det lilla flickebarnet som haft den malätna mössan? Och var det inte lite makabert att barnvaggorna stod som kvarlämnade offergåvor vid seitarna?  Med all säkerhet har något, eller många av föremålen tillhört min släkt och familj. Och tänk om vår kultur fått leva intakt istället för att hamna på museum? Och tänk om de gamla sydsamiska skorna kunde tala om på vilka marker de trampat -det vore till stor hjälp i markprocesserna.

Nej nu måste jag iväg. Idag ska vi titta på gamla papper och brev. Jag har i och för sig sett dem tidigare men det ska faktiskt bli ännu intressantare.

Kolla samiska samlingen på nätet
http://www.nordiskamuseet.se/?surl=publication.asp?publicationid=3681

Victoria - ert levande museiföremål