Gnäll, gnäll och åter gnäll
Eller egentligen sa, och egentligen sa. Dom sa ju faktiskt att de andra gänget var skitstövlar som inte tog ansvar medan de själva var goda och man kunde förstå att det var synd om dem som inte hade makten. Och nu både var det och skulle bli ännu syndare om det svenska folket. Och det kommer jag ju i håg så - jag har inte alls glömt när jag nu tänker efter.
"Politikerförakt" blinkade det i min hjärna. Det är inte konstigt att de finns politikerförakt när de håller på så där. Vem ids lyssna, och än mindre bry sig? Fattar dom inte hur det låter?!
Sedan drog jag i handbromsen. En tvärnit så jag nästan slog frmtänderna i knäna.
Vi samer är likadana, dyker en TV-kamera upp spar vi inte på krutet. "Förtryck, kolonisation och förtryck" skriker vi vildsint och skyller på något beslut i nutid eller dåtid. Jag har ursäktat det med att renskötare inte är medietränade. De passar på helt enkelt - och när det bär till gäller det att ta i.
Dessvärre är jag inte bättre själv - fast jag tänker så mycket - värst var nog för något år sedan när Karlavagnen på radio ringde upp. Det var Sveriges nationaldag och vi skulle tala om positiva saker i Sverige. Förskräckt hör jag mig själv upprepa att ”det åtminstone är ett ganska bra land att bli förtryckt i eftersom man undkommer med livhanken i behåll”. Förfärligt! Än en gång framträdde en bitter bakåtsträvare.
Men snälla ring igen - jag är inte sån, jag bara blev det. Er researchtjej ringde mig för hon hade uppfattat mig som smart men jag var pinsam - snälla, jag ska tala om böndernas fina Bo på lantgård, det vackra havet och annat som gör Sverige till det fina land det är.
Men att fläka ut sig och prata om struntsaker i media kan det verkligen vara något? Borde inte den platsen vikas för dem som erövrat riktig kunskap som är värd att lyssna till. Som politiker, professorer och organisationsföreträdeare.
Nej säger jag. Fuck off - det bli för tråkigt så!
Victroria - med sin glappande trut
Äggras och förfall
I går gick jag mot mina principer och beklagade mig - över träningsresultatet, en kraftigt förstorad och blytung bakdel. Jag fortsätter idag, eftersom nästa bomb slog ned på kvällen. I tidningen Cosmopolitan stod att kvinnor föds med 1,5 miljoner ägg som kan bli bebisar. Ungefär när man fyllt 35 år finns bara 25 000 av dom kvar. Dessutom är dom inte i bästa skick länge. Vilket otroligt dyk, det har rasslat till och snart är dom borta. Hur många ska försvinna bara idag?!
Vilket fruktansvärt kvitto på att livet inte är för alltid! Vart är tiderna då man bara åt skräpmat, var tunn som en tråd, festade hela natten men ändå orkade på jobbet. Eller gjorde man det, kanske är det en illusion, kanske låg man ogenerat hemma istället - med nån eller nåt som råkat följa med hem. Kanske var det så. Och kanske såg man härjad ut för jämnan.
Rynkor och gråa hår inte är så farligt. Att man däremot snart inte kan få barn längre är hemskt. Möjligheten är ju en del av en själv. Vad blir man sedan? Jag måste smälta det här. Under tiden ska jag ringa lite sametingskandidater och fråga dem inför valdebatten. Kanske har dom också svaret på det här.
Victoria - gläds åt att tänderna sitter kvar
Ren idrott
Vårflyttningen närmar sig med stormsteg. Men vad gör man
när ens ren är i hopplöst dålig form.
Foto: Victoria Harnesk
Har din ren tappat formen? Har den överlevt vinterns svält och rovdjursattacker, men ser ut att duka under lagomt till den ska kalva? Surfar du desperat runt på nätet för att finna fem enkla övningar som får den att snabbt komma i form för att till fots klara den långa vårflyttningen till fjälls - eftersom du året till ära hade investerat dina slantar i fonder och därför inte har råd att köra vintertrötta renar med lastbil?
Sorry, men sidan Ren idrott kommer inte att hjälpa dig. Där jobbar dom för en dopingfri sport och som förebild för nästa generation idrottare. Du och din ren behöver något helt annat.
Victoria - din rencoach på nätet
Lappsalva och obetydligheter
Victoria - kastar bara sopor
Planeringsdag på förskolan
En gång i halvåret kan väl vara okej men fyra gånger om året!? Och dessutum eftermiddagar då de stänger tidigare. Vår förskola har dessutom en vecka längre semester än övriga. Förvisso har de jättebra personal, hemlagad mat och trevliga lokaler. Men ändå får jag inte i hop det här med planeringsdagarna. Kanske någon kan förklara?!
Victoria - planeringsdagar hemma
Det stora upproret
Jag har varit på reportagejobb för Sáminuorat (som fick sig en liten avhyvling från Samefolket idag. Pang poff, vad det small. ) under förmiddagen, roligt att få lämna sitt hem och besöka ett annat.
På bussen hem gjorde jag revolt. Lite sent i livet kanske, men jag har gjort många innan - i eftertankens ljus liknar denna mest det borttynande ekot av ett skri. Vad jag gjorde? Jo, jag trotsade min mobiltelefon. Jag spelade Quadra Pop fast jag såg att batterierna höll på att ta slut! Jag utmanade världen i att inte få tag på mig. Men vet ni vad som hände? Telefonen måste ha varit laddad med Duracel för displayen förblev ljus som en lykta. Och ingen ringde.
Så jag fick kliva av bussen och gå moloken hem genom regnet. Precis som när jag i tonåren inte hade lyckats reta upp mamma trots att jag försökte för allt vad jag var värd. Nu glömmer jag det där. Bättre att skriva en artikel i stället. Nu mullrar det ute, jag vet inte om det åskar eller om det är asfalteringsprojektet utanför vår port. Snarare det sista för min lilla revolt fick knappast Tor att kasta sin hammare och dundra fram i Asgård.
Victoria - en för dagen mycket blygsam revolutionär
Tröttnat på att flytta din kåta?!
Titta in på "Stens små hus". Den som däremot söker en pimpelark att ha på Torneträsk får söka någon annan stans. Du har väl inte missat att friggebon ökar från 10 till 15 m2!
Victoria - ett litet hem är ett lättstädat hem
Roligt när det händer
Victoria - skapar och kreérar (hoppas det finns ett ord som heter så)
Bestulen av Pascalidou
Tänk att man aldrig är ensam om en tanke och att någon annan alltid hinner först och gör det där som man skulle göra själv - men i ärlighetens namn och för all del aldrig får till! Jag tror att dom snor den ur ens huvud!
Nu har Alexandra Pascalidou skrivit min bok Taxi som bygger på samtal med taxichaufförer. Jag skulle ju - det är helt säkert! Så här skrev jag i våras när jag åkt bil med Darko, som betalat ett högt pris som journalist i krigets Balkan och så här för ett år sedan när jag åkt med Muhammed som härstammade från den största av kamelskötare.
Jaja, det var ju skönt att jag slapp skriva denna succebok själv - bättre att få ojja sig över att någon annan snodde idén!
Victoria - berövad och befriad
Alla dessa ord
Det verkar som att jag drabbats av skrivkramp. Förut var mina bloggar roliga, underfundiga och blandade med slagkraftiga utbrott. Nu är dom? Tja, inte vet jag! Utan sting. Det är naturligtvis livsfarligt att göra sådana här bekännelser. Jag har dragit på det en längre tid. Kanske var det så Linda Skugge egentligen kände när hon slutade blogga. Men hon var för feg för att erkänna och skylde på något högt pris som hon inte var villig att betala.
Hur säger dom på engelska? What goes around comes around! Sådant man säger blir sanningar. Alla kanske börjar tycka att jag är trist och så vill ingen läsa mer. Jag blir en grå, trist och ointressant spillra och endast den färgglada mössan som ligger överst på högen som mot alla odds ännu andas skvallrar om att här fanns en same som skulle förända världen.
Uppryckning!
Victoria - er myra i tuggummit
Tjuvlyssnat
Nu ska jag vara ledig två dagar för jag har pratat och pratat och träffat så mycket människor på Smaklust och de senaste veckorna att det bara går runt i huvudet. Den samiska arenan bestod av jättehattkåtor som designats för VM i Åre tidigare i år. Det var fantastiskt roligt att få representera Sápmi i den vackra miljön. I en enda virvel snurrar nu gamla bekanta, nya möten, samtal om klimat, gränser, renar, vandringar över fjäll och genom dalar blandat med glada skratt och nostalgi. I en matkö i Tantolunden stod en mamma med sin son i tioårsåldern framför mig och talade.
Pojken: Titta där kan man kasta lasso på renhorn.
Mamman: Nej!
Pojken: Jo, man kan kasta såna där snören på hornen.
Mamman vänder sig om och tittar: Ja, det är såna där... tricks som samerna har när dom ska lära sig att bli... lappar. Men vad vill du äta nu?
Pojken: Samekött!
Victoria - ert öra mot världen
Tjuvlyssnat.se
Alla dessa lediga dagar
Det där med almanackan är inte alltid så genomtänkt och borde lämna utrymme för lokala varianter. Ta det här med att flytta pingstledigheten till nationaldagen. Det var helt bortkastat. Vid pingst infaller den samiska högtiden; pingstcupen i fotboll i Jokkmokk . Öh, pågår den ännu förresten, eller är det bara ett nostalgiskt minne från den tid då jag var ung, då förövrigt även dinosaurierna strövade i flockar över jorden!?
I alla fall vill man ju vara ledig och tillsammans med de sina, hellre än den dag man förväntas vifta med svenska flaggan och hylla det land som snott ens mark! Opps, vad sa jag? Snälla kasta inte ruttna ägg på min sida och påminn mig inte om att jag faktiskt får ta del av den svenska vården. Låt mig bara vara lite härligt bitter!
Men idag skiner solen och jag har mycket att stå i. Tänkte lägga in ett litet springpass till lunch och så ska jag förbereda sommaren, måste få tag på en ny duk till tältkåtan.
Victoria - over and out
Schlager byttes mot utslag
Vi skulle iväg och kolla schlager på storbild men så började vi tala om att lillen kanske hade vattkoppor och då rullades filmduken ihop med en snärt och vi fick gå i karantän! Ja, så kan det gå! Inte gick ju schlagern så bra heller, och inte hockeyn, för den som bryr sig om det. Tur i alla fall att inte Ukraina vann för då hade hela familjen blivit allvarligt sjuk!
Men dom här kopporna förbryllar mig. Hur små kan vattkoppor vara egentligen? Lillen var hemma förra veckan, barnsjukdomen har härjat sedan påsk på förskolan så vi har mest väntat på dem. Men lillen verkade lida av förkylning, tills han lade ett par kräkor i sängen - då trodde vi på magsjuka! I fredags var han frisk och drog i väg på dagis. Han kom hem med fem yttepytte små prickar - som är borta nu! Prickarna var lite upphöjda och på platsen där ett par av dem var kan man se ett lite märke men inga skorpor och ingen klåda. Men han har gett ett sjukligt intryck! Jag blir inte klok på det här. Hur ska man veta om han har haft vattkoppor eller inte? Eller om han har det ännu!
Victoria - undrar sa flundran?
Bilder på samiskt tema
Bilder på Gulasidorna
Renar http://www.eniro.se/query?q=renar&what=images
Kåtor http://www.eniro.se/query?q=k%E5ta&what=images
Sameslöjd http://www.eniro.se/query?q=samesl%F6jd&what=images
Lapp http://www.eniro.se/query?q=lapp&what=images
Victoria - er bild i ord
Plugga på Samernas
Tidig morgon vid Samernas i Jokkmokk, oktober 2006
Foto: Privat
Det finns en smått legendariskt plats i Jokkmokk - Samernas Utbildningscenter, tidigare Samernas Folkhögskola. Jag var på möte där förra veckan och det är något magiskt som sitter i väggarna.
På Samernas har generationer av samer och andra lärt sig om naturen, språket och slöjden. Den biologiska läran har stått i centrum på mer än ett sätt. På väggrana i lobbyn finns alla gamla skolfoton. Genom dem kan man följa klädselns svängningar genom tiderna. Från traditionell samedräkt med näbbsko till sextiotalets kort-korta kolt som bars till pumps. År nästan helt utan koltar och tillbaka till traditionellt med näbbsko. Den invigde möter också många välbekanta ansikten. Själv mötte jag både mannen med titeln "Sveriges värste make" och ett par till som garanterat hade kvalificerat sig - om bara någon vågat slå sig i lag med dem...
Nu bladas modern teknik med tradition och ännu ljuder skratten i korridorerna. Ännu sveper entusiastiska unga och äldre ut genom elevhemmets dörr. Och ännu lyser flitens lampa från slöjdhuset i den sena timmen.
Många som kontaktar mig vill få tag på en samisk familj att bo och leva med och det är ju inte alltid så lätt att ordna. Andra vill hitta tillbaka till sitt samiska ursprung. Mitt tips till er som söker och inte vet - eller vet - vad ni ska göra av ert liv. Plugga på Samernas, det blir garanterat minnen för livet.
Läs mer på www.samernas.se
Victoria - er vägvisare
