Mot Jokkmokks marknadsvimmel
Packningen är färdig, kosan går norrut igen. Jag och familjen är på väg till ett av årets absoluta höjdpunkter. En sprakande köldfest i Jokkmokk när vintermarknaden drar igång. Vädret uppges bli mellan - 5 och - 20 grader. Perfekt temperatur för marknad, tyvärr kommer lite snö men inte så mycket, varmast på lördag.
Kolla prognosen http://xout.smhi.se/gateway.php?u=MV-LJZRDC&p=bpdQLmRZ
Har du inte möjlighet att vara med där det händer kan du delta genom den underfundiga samen och medmänniskan Henrik Blind som gästbloggar på Norrbottenskuriren
http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=3661&ArticleID=1408490&ArticleOutputT
Victoria - er kapuschong i marknadsvimmlet
Granskning av aktieportföljer
Jag har skrivit om det här tidigare men jag måste göra det igen. I går blev jag så upprörd, det var riksdagsdebatt om Karl Bildts aktier och KU ska visst granska det. Kritikerna menade att Bildts egna ekonomiska intressen kan påverka vilka beslut han tar i viktiga frågor.
Men vem bryr sig om att jordbruks- och sameminister Eskil Erlandsson har aktier i svensk basnäring, en knepig situation för den som ska företräda rennäringen. Det är ju precis samma situation!
Men vem reagerar?
I tidningen Smålandsposten ska Erlandsson ha erkänt att "Även om jag har min bakgrund i lantbruket finns det frågor som jag inte kan: samefrågor, fiske, smittskydd, krisplanering till exempel. Då måste man omge sig med goda rådgivare."
Så vilka är då hans rådgivare? Ja, den kanske allra viktigaste är statssekreterare Rolf Eriksson och vart kommer han ifrån? Tja, innan statssekreterartjänsten var han chef för LRF:s Brysselkontor. För den som är mindre insatt i problematiken är LRF samernas motpart i de markprocesser som förs.
Victoria - måste ta några djupa andetag
På gång i februari
Jag är ute och jobbar mest hela tiden, känns det åtminstone som, mycket är inte tillgängligt för allmänheten men här kommer ett litet kalendarium med öppna föreställningar, föreläsningar och annat där jag är med. Varmt välkommen!
Torsdag 1 februari kl. 20.00 JazzÅjojk, Club Ája, Ájtte museum, Jokkmokks vintermarknad
JazzÅjojk, dubbelkonsert med Gázis, entré 120:-
Arrangör: Skabrams musikförening.
http://www.jokkmokksmarknad.com/070201.html
Fredag 2 februari 11.00, Gárvodit - att klä sig, Ájtte, Jokkmokks vintermarknad
Klädvisning, samisk design av bland annat Sara Svonni.
http://www.jokkmokksmarknad.com/070202.html
Fredag 2 februari från kl. 20.00, Kulturkväll, Restaurang Ájtte, Jokkmokks vintermarknad
Kulinarisk trerättersmiddag med röding och reninnalår, vinmeny och kaffe i trivsam samisk inspirerad miljö. Jojk i två omgångar av Victoria Harnesk och Per-Niila Stålka.
Bokas via SN-resor http://www.snr.se/
Lördag 2 februari 11.00, Gárvodit - att klä sig, Ájtte, Jokkmokks vintermarknad
Klädvisning, samisk design av bland annat Sara Svonni.
http://www.jokkmokksmarknad.com/070202.html
Lördag 17 februari, kl. 12.00 Etnografiska museet, Stockholm
Bokrelease Vintersierna III samt firande av f.d. sameombudsmannen Tomas Cramérs 85 årsdag. Mingel med jojk och tal.
Lördag 24 februari, kl. 19.00 - 22.00 Lika men olika, Konserthuset, Stockholm
Minoritetskulturfestival med b.l.a. MUST, Ville Niskanen, Anna & Frida Snell, Ylva & Torvald Pääjärvi, Victoria Harnesk, Darya och Månskensorkestern.
Entré 220:- Förköp www.ticnet.se
Arrangör: Finska föreningen i Stockholm och Tornedalingar i Stockholm.
http://www.konserthuset.se/Default.aspx?PageID=16&ConcertID=35875
Tisdag 27 februari kl. 18.00, Cresendo, Norrköping
Jojk och förläsning om samiskt liv i nutid och dåtid i samband med årsmöte.
Intresserad? Kontakta Berit L Hårdänge http://www.norden-ostergotland.se/norrkoping.htm
Arrangör: Föreningen Norden Norrköpingsavdelning.
Läs mer http://www.norden-ostergotland.se/1_07.htm
Victoria - er notering i filofaxen
Ordning på torpet
Men, struktur var det! Lägg ned bloggandet för idag och pröjsa räkningarna istället! Ja, din tråkiga fan till samvete som sitter på min axel, jag ska göra rätt för mig!
Victoria - er ryggrad i röran
Ett hjärta som vill sprängas
Vintern har slagit sitt grepp om Stockholm och jag trivs som fisken. Sitter på möten två dagar på Nordiska museet på Djurgården. Det är också roligt vi arbetar med en ny utställning om samer. Det finns mycket att stöta och blöta och det är oerhört inspirerande - och svårt också för den delen. I går hade jag dessutom ett möte på Skånska Gruvan, en restaurang som ligger intill Skansen och Ulla Winblads restaurang. Det var en fantastisk vinterdag, jag bestämde mig för att hoppa av bussen och promenera sista biten.
Minusgraderna bet i kinderna när jag gick över Djurgårdsbron, i vattnet låg stora snötäckta båtar fastfrusna i vattnet. Jag stannade till och såg mig hänförd omkring slagen av skönheten innan jag knatade vidare.
Jag kände mig oerhört lycklig; tänkte på det varma Thailand, på renhagen och livet i norr och på hur vackert Stockholm är en vinterdag. Solen sken i mitt ansikte och livet kändes som en gåva. Jag tänkte att det är det här jag borde ha berättat om den där gången på radion när det var meningen att jag skulle berätta något positivt om Sverige men till min egen stora förfäran bara fick ur mig att Sverige relativt bra land att bli koloniserad av. Jag som tjatar om att vi måste ändra mediebilden av oss själva och inte gnälla så fort vi har chansen. Så otroligt pinsamt!
Skånska gruvan visade sig vara ett litet teglat krypin med bakverk som kunde fresta den kräsnaste gom och med en hälsosam lunchmeny med mycket bönor och grönt. I spisen sprakade en brasa som fick hjärtat att växa ytterligare. Hur stort kan ett hjärta bli innan det spricker tänkte jag förskräckt. I morgon skulle jag allt ta med kameran och fotografera allt det vackra. Men tji fick jag för i dag viner snöblandade isspikar runt knutarna och jag ska ut i rusket.
Victoria - efter en oförskämt bra dag
Buskul samiskundervisning
Skolan hade ordnat en jättefin utställning, det fanns en lärare som hade mycket egna samiska förmål, och så är det ju ofta att vad barnen lär sig om samer bygger lite på vilken personal som finns på deras skola. Utöver gårdagen jobbar de vidare med samisk tema i bild, med besök på Skansen och genom temalektioner. Jag blir så glad när jag ser sådant engagemang. Jag rekommenderar verkligen lärare att köra samiskt tema, ni kommer inte att ångra er. Tänk att vi har så rika källor att ösa ur i Sverige - och tänk så mycket nytt för barnen, inte minst i storstan, att lära sig!
Beställ boxen Om samer så kan ni ordna egna teman
http://www.samernas.se/kurs.asp
Och gratisboken Samer - ett ursprungsfolk i Sverige (finns även lärarhandledning med tipsfrågor mm) www.samer.se
Victoria - er sångfågel i matsalen
Jetlag

Kvar på stranden i Thailand står de ljuvliga hästarna men i en underbart kylig snödriva i Sverige sitter jag. Det var rejäla kontraster när vi steg av planet på Arlanda tidigt i morse.
Foto: privat
Jag tror jag har sån där jetlag...di kallar´t. Allt känns upp och ner. Är jättetrött men ändå inte. Vi kom hem vid 06.00 i morse och då hade vi redan varit uppe ett par timmar. Klockan är 02.00 i Thailand nu. Oj, vad snurrigt. Inte konstigt att man är yr i bollen.
Jag kör igång hårt med att föreläsa på en skola på Kungsholmen i morgon. Det ska bli jättekul att träffa små och stora barn men jag måste packa färdigt i kväll. Är livrädd att försova mig, bussen går redan kl. 07.0. Hårda bananer! Men gud, vad mycker tider det blev i den här bloggen. Nästan bara tider när jag tittar ordentligt på det.
Victoria - er visare på uret
Böner och varmt vatten
Man vet att det är sista dagen på semestern när man lyckas få varmvatten ur duschen. Vi packar för fullt. Det är konstigt men allas resväskor verkar ha krympt i värmen. Nu ska vi hem och drömma om både det vackra och svåra i Thailand. Om blå vatten, kryddstark mat och små blomsterpojkar som dansar go-go med hokerserna långt efter midnatt. Snyft jag vill adoptera alla stackars barn... Den underliga musiken och bönerna fortsätter ur buskarna. Jag vet inte vad jag ska tro längre. Det har varit starka veckor. Jag har både skrattat och gråtit åt livet. Jag vill åka tillbaka någon gång, har fått kontakt med en jättefin familj som äger fyra hästar bara en bit från mina svärföräldrars hus. Nästa gång ska vi rida med dem (syftningsfel, alltså inte rida ut med svärföraäldrarna, red förvisso med svärfar så helt fel blev det ändå inte. Men, ärsch...) . Det kommer att bli jättemysigt, undrar bara när?
Victoria - den som väntar på vykort från mig väntar förgäves
Avslappnande elefantridning
Häromdagen red vi elefant. Jag trodde aldrig att jag skulle våga mig upp på de enorma djuren så det var med tårar i ögat jag klättrade upp. Men det var otroligt fridfullt. Vi red en timme uppe i bergen, barnen var saliga. Vi hade fått låna stråhattar mot den stekande hettan. Lillens hatt blåste av när det kom en liten sandstorm och vårt pigga elefantbarn fångade den elegant med snabeln och skickade upp den till allas stora förtjusning. Vi har fått lite massage också så vi känner oss avslappnade och fina.
Ha det gott så länge.
Kvällsvard till asiatiska toner
Dom andra har varit iväg på snorlkling hela dagen men jag och lillen stannade hemma. Jag tyckte att det blev lite väl häftigt med bussar och båtar för den lilla, desutom kan han ju inte ens simma. Själv är jag rädd för att drabbas av tropisk svamp. Jag fick det över hela överkroppen från havet i grekland för två år sedan, har just fått ordning på pigmentfläckarna. Jag vill inte se ut så igen. Antagligen kommer jag aldrig mer att bada i såna här hav. Men det är det värt!
Victoria - er troppalas guoppara
Vilda salamandrar!
Scchvung, fläpp, spläsh!
- Ååååå! Nu djävlar ska ni se!
- Inte svära mamma!
- Mmm, åh, mhrrrrrmm. Va? Nej, självklart ska man inte svära lilla gumman... Iiiiiiiiäääääck!
Scchvung, Spläsh…
- Ooooo, hjälp, vad halkigt också!
Scchvung, spläsch med den långa golvrakan under taken i det lilla badrummet och…och spläsch på golvet. Där satt den. Eller nej, där flög den. Fast nedåt.
- Yes! Yes! Men vart fan for den?
- Mamma, inte svära!
Jag känner hur det större barnet myndigt spänner blicken i mig.
- Ödla mamma! Ropar den lilla killen, han myser i skräckblandad förtjusning och klappar händer.
- Ja, ödla. Mamma har slagit ned ödlan. Men vart fan for den!????
Jag hoppar runt på det hala golvet med vild blick. Mitt hjärta bankar, jag hör hur det bankar. Ingenstans, den finns ingenstans!
- Vart faaa..?, öh, jag menar vart tog den lilla ödlan vägen?
Inte svära så barnen hör och inte se hysterisk ut men vart är du ditt blekskinnade lilla äckel?
- Ödlan borta!
- Ja, borta! Men vart? Den landade ju… i duschen… Ödlan är borta!
Shit den måste ha dragit ner i vårat avlopp. Gör dom verkligen det? Den är säkert skitförbannad… Svälj, se bara lugn ut så att inte barnen blir rädda i onödan för ofarliga djur. Tänk på att du inte är ensam Victoria.
- Kom nu barn. Nu har mamma fixat! Kom nu lillen. Nu! Vi bajsar på den andra toaletten idag, den är ändå mycket bättre. Det har jag alltid tyckt.
I går jagade jag en salamander i 35 graders värme på vår toalett. Dom äter i och för sig upp myggen så det kunde vara en poäng att ta med ett par stycken hem. Men jag vet inte… det är lite ofräscht. Dagen innan hade ödlans polare ömsat skinn på diskbänken. Och dagen inan hade någon av dem kakkat vid mitt vattenglas.
I dag duschade jag det snabbaste jag kunde med blicken stint riktad mot avloppet, livrädd för att få tvål i ögonen den allra minsta sekund. Snart ska vi ut på stan. Om vi bara kommer förbi geccon med tagghals som regerar vår entrétrapp med ett järngrepp…
Victoria – er ännu levande krokodiljägare i asien
Slö, slapp och härlig!
Victoria - er utandning vid poolkanten
Från Jokkmokk till Thailand

Foto: Privat
Många frågar mig hur man står ut med mörkret i norr. Svaret är att skymningen bär med sig fantastiska ljusfenomen dag som natt. Så här vackert var det i Jokkmokk ett par dagar innan jul. Lägg märke till det rosa ljuset som ligger över snön. I går var det visst 20 grader kallt. Själv reser jag vidare till Thailand idag. Någon sade att det är trettio grader varmt där. En nätt skilnad på femtiograder. Inte vet jag om det stämmer. Förhoppningsvis lyckas jag klämmma iväg ett par rader därifrån. Men det blir inte varje dag. Kanske hittar jag ett tempel att meditera i.
Ha det gott så länge! Kanske ses vi under Jokkmokks vintermarknad i februari. Vi spelar med JazzÅjojk på torsdagkväll på Ája, dessutom visar jag min nya klänning och kanske något mer designat av Sara Svonni på den samiska klädvisningen under fredag och lördag.
Victoria - er globetrotter på väg mot solen
Så blir 2007

2007 är året då det första minoritetsvärldskriget är nära att bryta ut, samerna blir klimatexperter och en utrikeskorrespondent vänder ut och in på såväl regeringen och Eskilssons aktieportfölj.
Foto: Privat
Det är dags att skåda i kristallkulan för 2007. Framförallt är det samerna, media och klimatet som dominerar det nya året. STV Sapmi, som levt i förhoppningen att kaos i samband med Samtingets utökade ansvarsområden skulle ge dem underlag att anställa mer personal, får snopet rulla ihop sig under bordet igen. Från sin plats håller de utkik efter försnillade datorer, sprängda kraftledningsstolpar och tjuvskjutna rovdjur, de missar totalt att samerna intar positionen som miljö- och klimatexperter. Svensk media däremot hoppar på den nya roliga trenden och släpper fram Sveriges indianer överallt.
Köttpriserna fortsätter att stiga och distributionsleden förbättras men det blir ändå tufft för många renskötare som förlorat mycket ren i spåren av vinterns svåra betesförhållanden.
Modet med vit killingpäls håller i sig men när samerna för femte gången av sex möjliga vinner minoritetssångsfestivalen Liet Lavlut får en förtryckt europeisk inföding nog och drar kniv. Festivalen slutar i tumult, en del spår ett första världskrig bland minoriteter men eftersom ingen har vare sig armé eller eget land klingar striderna av. Festivalen ser trots det inträffade ut att komma till skott 2008.
Sametinget som får nya uppdrag, klarar tvärtemot vad många trott, det med bravur. Beteskatastrofen är en av tingets första uppgifter, det blir en baggis eftersom de har pengar att hysta fram. Det utökade ansvaret visar sig i själva verket bara vara administration så det klaras av utan att tillsätta den personal man inte hunnit rekrytera.
Den nya regeringen sprider dock osäkerhet i Sametinget. Problemet ligger främst inte i att ingen vet riktigt vart skutan är på väg, samer är vana att leva i ovisshet, snarare är bekymret att de samiska politikerna börjat njuta av att käka gratismiddagar i sällskap med ministrar och nu verkar det inte bli mycket av med det.
Nye jordbruks- och sameminister Eskil Erlandsson är som bekant bondson och inte same, han fortsätter att besvara alla frågor med att han inte har tillräcklig kunskap. Lyckligtvis slår en enveten utrikeskorrespondent klorna i ministern och hans aktieportfölj under sommaren. I takt med att ryktet sprider sig över Europa och klimatfrågan håller hettan uppe förändras även regeringens hållning mot samerna - åtminstone till det yttre.
Men av konventionsratificeringar blir det inget. Det leder till att samerna under slutet av året fattar fattar sitt första helt eniga beslut; att undersöka möjligheten till gemensamt klippkort på flygresor till europadomstolen och FN-högkvarteret.
Victoria - er blick i framtiden
Ge bort något fint
Jag fick ett intresant julklappstips. Nu har julen varit men det brukar ju vara så att man får någon klapp av någon man inte tänkte på - osså känner man sig tvungen att återgälda det hela! Annars är ju liver fullt av födelsedagar och andra tillfällen då det passar att ge bort någonting. Varför inte ge en gåva till dig själv eller till värdinnan som bjuder på trettondagsmiddag.
Ge bort en utsläppsrätt så ger du någon du tycker möjlighet grisa ner här i världen. Vill man inte förstöra klimatet så kan man köpa rättigheten men låta bli att släppa ut! Lustigt nog verkar någon ha köpt en sig sådan frihet i mitt hem. Vem delar ut tillstånd och framförallt - vem här tjänar på detta? Det borde ju vara den som städar upp men jag har inte märkt några ökningar på kontot!
Du kan köpa en utsläppsrättighet för 350:-, vilket innebär ett ton fossil koldioxid mindre i utsläpp! (Likvärdigt med en bilresa på 500 mil). 100:- går till Svenska Naturskyddsföreningens arbete för klimatförbättringar.
http://skarv.snf.se/snf/co2/index.asp
Victoria - er fossil vid skurhinken





